Nästa vecka är det premiär för UR:s nya tv-serie Lärlabbet som riktar sig till lärare och skolledare. Syftet med serien är att skapa reflektion kring lärandeprocesser och visa på möjligheter till ständig yrkesutveckling.

Mjuka värden passar inte in i "kunskapsskolan" som genom Jan Björklund fått fäste. Men elevernas behov har förändrats och eskalerat med IT-eran.Det är dags att vi vågar inkludera de mjuka värden som eleverna faktiskt behöver, skriver skolledarna Peyman Vahedi och Oscar Semb.

Skolan borde ha känslokunskap, emotik, på schemat. Det skriver Carl-Gerhard Gottfries, professor emeritus i neurovetenskap, i Göteborgs-Posten. Tyvärr är nog alla dessa förslag ett symptom på skolans kris, replikerar Expressens Ledarredaktion.

Falkenbergs gymnasium har en lärare i kinesiska som är utsänd och betald av Kina, som också står för klassrummets inredning och för kurslitteraturen. Om eleverna ställer känsliga frågor om händelser i Kinas moderna historia, som massakern på Himmelska fridens torg 1989, kan läraren inte svara utan hänvisar till internet.

Oredan som finns i den svenska skolan beror bland annat på att ungdomarna är ohämmade, vilket pekar på brister i emotionell kapacitet. Med undervisning om känslor kan skolan bli lugnare och hanterbar för fler elever, skriver Carl-Gerhard Gottfries, professor emeritus.

Skolornas möjligheter att ordna fjärrundervisning – där lärare har kontakt med eleverna via länk – är fortfarande för begränsade, anser Sveriges Kommuner och Landsting och Friskolornas Riksförbund.

Skolan bör ta upp konkurrensen med de spännande spel som finns och som är intressanta och utmanande. Det skriver Ingemar Fredriksson, entreprenör och förälder, på Svenska Dagbladets debattsida.

Istället för att se sig själva som deltagare i lärandet upplever många elever skolan som några som ska leverera en tjänst. Men lärandet kräver eget engagemang. Skolan är inget tjänsteföretag och läraruppdraget inget serviceyrke, skriver Gustav Fridolin, MP.

Pressen från föräldrarna i Djursholm är ohygglig, både på barnen och lärarna (som också räknas till kategorin ”servicepersonalen”). ”På andra skolor är det oftast barnen som är problemet, här är det föräldrarna”, säger en lärare, skriver Åsa Linderborg i en recension.

I mitt arbete som föreläsare har jag besökt både byggklasser i utkanten av Göteborg och ekonomiklasser i Stockholms innerstad. Eleverna jag träffar är överens om en sak: de vill ha råd med sina drömmar.

Skolledare och lärare vet vad de behöver i sin egen skola för att de ska kunna göra det de är där för att göra – undervisa, skriver Åsa Melander, skoldebattör och författare till rapporten "Great expectations: Hackney och konsten att vända en skolkommun i kris".

Skolan tar tillvara barnens bästa på lång sikt genom att en del av barndomen faktiskt måste bli såväl tråkig som ibland frustrerande; eleverna tvingas till ett lärande som först i framtiden ”belönas”. I dag tror jag att detta emellertid är svårare än någonsin för många föräldrar och även lärare att acceptera, skriver professor Li Bennich-Björkman,