Jenny Svenssen skrev att ”Flumskolan är inte på tillbakagång – svensk skola drar bildning i smutsen”. Jag känner igen mig i frustrationen över dagens pedagogiska metodik. Möjligheten att nå kunskapskravet att ge eleverna god analysförmåga blir alltmer en utopi, skriver Ann-Christine Påhlson, legitimerad gymnasielärare i svenska och engelska.

Det är skillnad på "kunskap" och "information", skriver Jenny Svenssen. Med enbart googlad fakta kan elever varken förstå, analysera eller vara källkritiska. För det krävs kunskaper.

Alla högstadielärare borde verka som språkutvecklare i sitt skolämne och lärarnas fortbildning bör vara anpassad efter elevernas olika behov. Det är orimligt att ansvaret för fortbildning i dag ligger på den enskilda lärarens ork att skaffa sig den på fritiden, skriver läsforskarna Gunilla Molloy och Barbro Westlund.

Sedan fem år tillbaka har gymnasieelever från Kramfors haft modersmålsundervisning via länk från Uppsala, trots att det inte var tillåtet. Från första augusti blir modersmålsundervisning på entreprenad lagligt.

En pedagogik inom skolvärlden går ut på att man inte ska rätta barnens stavfel – för då försvinner berättarglädjen. Jag tycker detta är helt felaktigt. Man behöver ett bra skriftspråk för att klara sig i samhället.

Värdeskapande lärande är en ny lärfilosofi som politiker och andra kan använda sig av för att skapa ett utbildningssystem där elever och studenter lär sig kunskaper bättre, skriver bland andra Martin Lackéus, doktorand i entreprenöriell utbildning, Chalmers Tekniska Högskola.

Två lärare i varje klassrum skulle ge barnen ökade kunskaper. Tvålärarsystem kan komma att provas på Särlaskolan i Borås.

Går det egentligen att ha för roligt samtidigt som man lär sig nya saker, eller är det snarare så att lusten att lära bör bejakas då den förbättrar inlärningen och därmed också skolan? Det skriver Melanie Malmgren , elev i årskurs åtta i Fjällenskolan, Järfälla.

På Stenungsunds Montessoriskola har högstadieeleverna källkritik på schemat. Efter positiva reaktioner från både elever och föräldrar hoppas läraren Anna Rosenqvist att fler skolor väljer att följa deras satsning.

Med fokus på inspiration, eldsjälar, och dom goda exemplen i klassrummen. Löftena om en bättre skola på sikt hjälper inte dagens elever. Vi frågar oss vad som görs för att ge dem den bästa undervisningen? Och vad kan vi lära av andra länders framgångar? Utbildningsminister Gustav Fridolin deltar, liksom Bengt Hansell som summerar sina över…

Lina Axelsson Kihlblom, grundskolechef i Haninge och ledamot i Skolkommissionen, intervjuas om skolans utmaningar. (webb-tv)

Allvarligast är att en allt större grupp studenter har en bristande förmåga att angripa en text. De har påtagliga problem att sålla bland information, och att värdera vad som är mer eller mindre relevant, vilken källa som är mer eller mindre trovärdig, skriver Ann Heberlein, Lektor i etik, Lunds universitet.