I det här avsnittet gör vi en skolhistorisk tidsresa 100 år tillbaka i tiden och samtalar om hur skolans demokratiska uppdrag kommit till, utvecklats och hur man kan arbeta med det i praktiken idag. Programledare: Sandra Charléz. (webb-radio)  

Tystnads-och kränkthetskulturen är en folksjuka. Om inte eleverna tränas i andra perspektiv i skolan, vad är det för intoleranta människor som släpps ut i samhället? skriver Emma Jaenson på ledarplats.

Traderingen av goda värderingar och kunskap om demokratins grundläggande principer är av fundamental betydelse för den liberala demokratins fortbestånd, skriver Thomas Hermansson på ledarplats.

En enkät bland svenska gymnasister visar att de flesta inte vet vad ”rättsstat” betyder; många har aldrig hört ordet. Än mindre kan de beskriva rättsväsendets plats i en demokrati. (pdf)

Det positiva är att eleverna inte vill ha ett mindre demokratiskt Sverige. Men kunskaper är alldeles för låga kunskaper om förhållandet mellan rättsstat och politik, skriver Fredrik Wenell i en ledare.

Gymnasieelever har dålig koll på demokratins grunder, visar en ny rapport. DN åkte till Kunskapsgymnasiet vid Globen i Stockholm för att prata med två elever om världsläget och rättstatens principer. "Vi måste definitivt läsa mer om grunderna i en fungerande demokrati", säger eleven Nicholas Sällberg.

Många elever som går sista året på gymnasiet känner inte till grunderna om rättsstaten. Majoriteten tror bland annat att folkvalda politiker kan straffa domare som de anser har ”dömt fel”, enligt en ny rapport från Stiftelsen Rättsfonden.

Vår rapports resultat är tydligt. Fler än hälften av de tillfrågade tjejerna har tappat tron på politiken. Det skriver Mariann Eriksson och Björn Holmberg, generalsekreterare respektive chef program och påverkan på Plan International Sverige.    

Christer Mattson är lärare och lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Han tycker att elevernas projekt för avgiftsfria SL-kort är ett bra exempel på skolans uppdrag att främja demokrati. "Demokrati är ju ingenting man föds med. Skolan ska hjälpa oss att bli demokratiska medborgare", säger han.

SL:s biljettpriser är överdrivet dyra, menar elever på Skapaskolan i Huddinge som just nu driver frågan om gratis SL-kort för unga. För läraren Maria Wiman handlar det om att lära eleverna om demokrati.

Hur kan man förklara den högervind som syns såväl bland förstagångsväljare som i skolvalet? Pelle Ahlin Olofsson, Demoskop, Ulrik Hoffman, Ungdomsbarometern och Jonathan Lundberg, författare och journalist, diskuterar denna förflyttning med SvD:s Andreas Ericson. (webb-radio)

Drygt 80 procent av högstadie- och gymnasieungdomar har i år möjlighet att delta i skolvalet till riksdagen. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som arrangerar valet är syftet att lära ungdomarna hur ett val går till och vad de olika partierna står för.