Vi lärare har full kareta att göra exakt allting hela tiden och däremellan ägnar vi oss åt lite halvknarrig undervisning, skriver krönikören Maria Wiman.
Elever med utåtagerande beteende finns i hela Sverige. Det är inte bra för skolorna, och inte heller bra för individerna själva. Skolans personal måste få sätta gränser för de eleverna, skriver Susanne Norman och Lillemor Bergquist.
Ska vi klara dagens och framtidens utmaningar som den gröna omställningen och välfärdens finansiering behöver vi fler som jobbar. Ett utbildningssystem som bättre möter arbetslivets behov är en viktig förutsättning för det, skriver företrädare för Transportföretagen, Teknikföretagen, Byggföretagen och Visita.
Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Sveriges framtid och skolprofessioner är värda bättre än att gång på gång utsättas för politikers godtycke och gissningar, skriver skolexperten Per Kornhall.
Antisemitismen är grundmurad hos många elever i den svenska skolan. Ofta tycker ju deras föräldrar och andra i deras omgivning likadant. Det skriver Linnea Lindquist på ledarplats.
Det behövs en kraftsamling av skola, socialtjänst, polis och övriga samhällsaktörer, där man tar pojkars värderingar och problembeteenden på mycket större allvar än i dag. Det skriver Jan Jönsson (L).
Bakom den grå statistiken om gymnasiebehörighet som VF publicerade igår, gömmer sig en ännu mörkare verklighet. I alla fall för killarna. Det skriver Susanne Sjöstedt på ledarplats.
I höst och nästa år väntas ytterligare besparingar i Sveriges skolor. Lärare och annan skolpersonal varnar för att nedskärningarna leder till ökad stress och arbetsbelastning, skriver Lena Nyberg, MUCF.
Ekonomipristagaren Claudia Goldin förklarar både varför kvinnor lämnat läraryrket, och vad som kan göras för att locka dem tillbaka, skriver ekonomiprofessor Jonas Vlachos.