Den svenska skolan har problem, Bristen på lärare, segregationen och styrningen på lokal nivå är tre viktiga ödesfrågor som måste hanteras. Skolverket har intervjuat skolchefer och rektorer hos 49 skolhuvudmän om vad som behöver göras. Resultatet kan sammanfattas i tio punkter, skriver Peter Fredriksson, Skolverket.

Skillnaderna mellan olika skolor är allvarliga och oacceptabelt stora, anser politiker. Men hur det ska lösas råder det delade meningar om. Bygg ut skolvalet och tvinga alla att välja skola, anser Moderaterna. Slopa skolvalet helt, anser Vänsterpartiet.

Internationella Engelska Skolan har lägst betygsinflation om man tittar på Skolverkets siffror. De senaste påståendena i debatten stämmer därmed inte. Det den svenska skolan behöver är en ny kunskapssträvan, som vi sammanfattar i nio punkter, skriver Barbara Bergström och Hans Bergström.

Under hela mandatperioden har regeringens hot om ändrade spelregler för välfärdssektorn skapat osäkra förutsättningar för väl fungerande skolor och vårdcentraler. Vänsterpartiet har tvingat regeringen att ställa tillvaron för 340.000 friskoleelever på spel. Detta i ett läge där välfärdsbehoven är på väg att bli större än någonsin tidigare.

Vi önskar att Socialdemokraterna hade velat göra upp med oss om en långsiktig lösning, i stället för att vika sig för MP. Ansvaret för om de ensamkommande ska få uppehållstillstånd eller inte läggs nu på lärarna – en redan pressad yrkeskår, skriver Elisabeth Svantesson och Johan Forssell (M).

Arbetsmarknaden förändras i snabb takt och människor kommer att behöva byta jobb och bransch under sitt yrkesliv. Den insikten måste omvandlas till politik. Sverige behöver en reform som gör det möjligt för yrkesverksamma att vidareutbilda sig. Det kan dessutom ge förutsättningar för flexibla turordningsregler, skriver German Bender och Roger Mörtvik.

Forskningen förser oss med flera väldokumenterade skäl till att avvisa förslaget om specialklasser. Att av politiska skäl damma av gamla schablonlösningar på pedagogiska problem ger långsiktigt ohållbara effekter, skriver Gunnel Colnerud, professor emerita i pedagogik.

”Talrädda elever måste fångas upp och erbjudas möjlighet att tillsammans med andra talrädda elever träna på att tala i situationer som upplevs jobbiga. Faktum är att det egentligen inte är så svårt att hjälpa dessa elever. Men det gör sig inte av sig själv”, skriver läraren Daniel Sandin.

Ni ser en arg elev som måste hållas fast – jag ser en liten person med ångest som skriker med allt den har: "Jag klarar inte det här". Det är ett totalt systemfel – jag står inte ut längre, skriver mamman och tidigare läraren Jenny Egerborn (L).

Men man kan fråga sig hur kärleksfullt det är att tvinga in elever med särskilda behov i en vanlig klass när idealet - ett klassrum där alla kan få undervisning och stöd på sitt sätt, av precis så många handplockade specialpedagoger och assistenter som behövs - i så hög grad bara är ett ideal, skriver Ann-Charlotte…

Det kan inte vara en medborgerlig rättighet att störa undervisningen och behandla lärare och kamrater respektlöst. Vi måste hitta sätt att stoppa oordningen i svenska skolor, skriver Maria Schoeffler, pensionerad lärare och rektor, numera timvikarie.

De regelverk som skolan har att rätta sig efter är glasklara: i utbildningen ska hänsyn tas till elevers olika behov och ge stöd och stimulans så att eleverna utvecklas så långt som möjligt. Så ser det inte ut i den svenska skolan. Otaliga rapporter visar att barns behov av stöd inte tillgodoses, skriver Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige, mfl.