Det nationella läsprovet i svenska har snarare, tvärtemot vad skribenterna skriver, fått färre och längre texter de senaste åren, skriver Jessica Jarhall och Kristina Eriksson.

Var finns riskmedvetenheten när det kommer till sexuella övergrepp inom förskolan? Den frågan ställer Göteborgs-Posten på ledarplats.

Skolans kompensatoriska uppdrag får inte slarvas bort på oprövade insatser. Det kan vara värt med en tillbakablick när det gäller undervisningen i matte, skriver docent Johan Prytz.

INSÄNDARE. Det är moraliskt fel att göra förskolepersonal till verktyg för migrationskontroll. Förskolan ska vara en fristad för papperslösa barn, inte en plats där deras rättigheter och skydd undergrävs, skriver pedagogen Eleonor Rosenlind.

Nu behöver skolan få bli en kunskapens högborg igen. Klasserna behöver bli mindre, fokus måste ligga på läskunnighet och grundläggande matematik under lågstadiet och böcker tillsammans med andra texter måste tillbaka in i skolorna och där utgöra basen för lärandet, skriver gymnasielärare Karin Herlitz.

Sacos argumentation för undervisning om och med AI riskerar att gå näringslivets och andra särintressens ärenden istället för medlemmarnas, skriver Rickard Öhman, lärare i filosofi och historia.

INSÄNDARE. Minska inte antalet anställda i förskolan och grundskolan när barnafödandet nu går ner. Det är ett gyllene tillfälle att minska barngrupperna, skriver Karin Björklund.

Mitt tredje adventsljus tänder jag för lärarkollegorna i litteraturen och poesin. Låt oss läsa om dem och bjuda in dem att slå sig ner på osynliga stolar i lärarrummen. De hör hemma där, skriver Anne-Marie Körling.

Terminens sista dagar är ett bra tillfälle att låta eleverna reflektera över sitt lärande, skriver Linda Harritz, lärare och specialpedagogisk student.

Aldrig hade jag kunnat drömma om att frågan 'vad gör vi om Ryssen kommer?' skulle bli en realitet i mitt uppdrag som skolledare, skriver Malin Westling, skolchef i Piteå kommun.