Visst är det så att folkbildningen har ett bredare uppdrag än att deltagarna ska få en yrkesutbildning eller att insatsen ska leda till arbete. Men det innebär inte att folkbildningens statsbidrag ska undantas från en diskussion om hur samhällets resurser kan användas på bästa tänkbara sätt, skriver Christer Hammar och Fredric Skälstad vid Almega utbildningsföretagen.

Den S-ledda regeringen tar inte problemen i skolan på allvar, skriver Erik Bengtzboe och Anders Ågren från Moderaterna.

Med gymnasielagen undergräver regeringen den reglerade invandringen. Vad Sverige behöver är ett minskande mottagande – och skärpta krav för de som har kommit hit, skriver Tobias Billström (M).

Att investera i den högre utbildningen är en av de viktigaste investeringarna nästa regering kan göra. Det skriver Elisabet Knutsson (MP), riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson, och Malte Roos, språkrör för Gröna studenter.

Små barn behöver få vara i små barngrupper på förskolan. Det är uppenbart att rekommendationer och stimulansbidrag inte räcker för att lösa problemet. Därför föreslår vi nu en ny lag som garanterar högst 12 barn per småbarnsgrupp, skriver Kristdemokraternas Ebba Busch Thor och Caroline Szyber.

Enligt beräkningar från SCB kommer Sverige att sakna 80.000 behöriga lärare år 2035. Det är en oerhört hög siffra. För att undvika ett katastrofscenario måste politiken agera nu, och våga ta till nya idéer, skriver Karin Pihl.

I Karlstad blir det tydligt att den nya så kallade gymnasielagen inte alls fungerar. Unga ensamkommande män bor i tält i total ovisshet om sin framtid. Så får det inte fungera, skriver kommunalrådet Marléne Lund Kopparklint (M) och Patrick Benabou, Muf Värmland.

Nationella proven ger en vägledning om vilka delar som undervisningen bör innehålla. Det leder därför till en mer likvärdig utbildning för eleverna och minskar betydelsen av hemkommun. Därför är det viktigt att ha kvar de nationella proven. Särskilt viktigt är det om man vill öka likvärdigheten, skriver Christer Nylander, gruppledare (L) i riksdagen och utbildningspolitisk…

Skolans stora problem är inte synen på kunskap utan den resultatstyrning som är en aspekt av vad som brukar kallas new public management. Det skriver pedagogikprofessorn Ingrid Carlgren.

Det finns i dag ingen forskning som visar att elevers lärande förbättras av standardiserade prov. Om resultaten på de nationella proven tydligare ska styra slutbetygen kan det leda till urholkning av skolans bildningsuppdrag och elevers lärande, skriver Maria Larsson, doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.

Ledande tjänstemän på Skolverket saboterade sitt uppdrag att ta fram en tydlig läroplan. Sommarkolumnisten Isak Skogstad varnar för statlig aktivism i postmodern anda.

Vi behöver fortsätta utveckla stödet så att alla elever i Sverige kan förverkliga de rättigheter och förmågor som understryks i Agenda 2030, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) i en replik till Eva Friman med flera.