Almega går till hårt angrepp mot det nuvarande systemet för yrkesutbildning på gymnasial nivå. I en debattartikel skriver de att kommunerna struntar i näringslivets kompetensbehov och inte kan hantera yrkesvux-satsningen. Det är en ensidig och felaktig beskrivning av verkligheten, skriver Per-Arne Andersson, SKL.

Så till nästa gång blir det större fokus på instruktionen och att möta upp de elever som inte kommer igång och söker sig till att göra annat. Stor risk är att de inte förstått vad de ska göra och helt enkelt tar kontroll över situationen genom att göra annat. Förtränger att de inte förstår uppgiften.…

”Vi tänker inte heller låta skolan vara en ekonomisk mjölkko som ska handla om allt möjligt förutom kunskap”, skriver en gymnasielärare i Småland.

Stöket i skolan måste få ett slut. Barn- och elevombudets funktion måste avvecklas i sin nuvarande form och Skolinspektionens uppdrag och organisation genomgå en total reformering, skriver Roger Haddad (L).

Det hela ter sig som ett märkligt ”Grotesco”-skämt. En digitalisering av genomförd av människor som på allvar fått för sig att den som inte får en Ipad i handen som ettåring kommer att hamna i ett ”digitalt utanförskap”. Sanningen är att små barn behöver kottar och kramar på förskolan, inte källkritik och teknik, skriver Malin Lernfelt, Liberal…

Det är mycket glädjande att skolbibliotekens betydelse för Sveriges elever är så tydlig i förslaget till Nationell biblioteksstrategi. För fortfarande saknar en stor del av dem tillgång till ett bemannat skolbibliotek. En likvärdig skola kräver likvärdiga skolbibliotek, skriver Jenny Nilsson m fl Nationella Skolbiblioteksgruppen.    

Rapporten från UHR visar att högre utbildning inte handlar om tillgänglighet, det handlar om klass. Det är mönster som förstärks av den svenska skolans bristande likvärdighet. Svenska elevers socioekonomiska bakgrund spelar allt större roll för skolresultatet. Det innebär att den sociala snedrekryteringen till högskolan kommer att finnas kvar lång tid framöver, kanske till och med…

Det är Sveriges kommuner, inte de politiker som röstade igenom den, som får ta ansvar för gymnasielagens många brister. Men det leder till att andra kommuninvånare missgynnas, skriver Naomi Abramowicz på ledarplats.

De politiker som drev på och röstade igenom gymnasielagen väljer att ignorera de svårigheter som de ensamkommande unga måste övervinna. Det skriver Hanna Scott och Anders Roos, projektledare respektive jurist vid Skåne stadsmission.

Massutbildning med låga krav och svag intellektuell utdelning har blivit den reella bakgrund mot vilken politikernas högstämda tal om Sverige som kunskapssamhälle utspelar sig. Det krävs en allmän skärpning för att höja kraven på våra utbildningar, skriver professorerna Mats Alvesson och Erik J Olsson.

Samhället måste ta ett gemensamt ansvar för barn och unga med psykisk ohälsa. Det är inte möjligt att enbart förlita sig på att barn- och ungdomspsykiatrin ska klara den stora ökning som sker. Vi efterlyser ett samlat grepp, skriver ledare för BUP-kliniker i hela landet.

Kristendomskunskap ersattes av religionskunskap i skolan för 50 år sedan då riksdagen beslöt att införa en icke-konfessionell läroplan. Nu är det dags att ta nästa steg: Ämnet religionskunskap bör ersättas av ämnet livsåskådning, skriver Bengt Sahlberg, professor emeritus i kulturgeografi.