Så här i studenttider och med sommaren framför oss är det lätt att ryckas med i känslan att livet leker och problemen är få och långt bort. Men hur ser det egentligen ut? skriver Anna Gillek, Svenskt Näringsliv.

Lars Melin visar med all önskvärd tydlighet att det svenska betygssystemet knappast är trovärdigt. Han efterfrågar en ny professionell tradition och lärare med modet att stå emot påverkan. Han kunde lika gärna hoppas på ett åttonde underverk, skriver Louise Westerberg och Louise Ankarcrona, Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor, i en replik.

När digitala verktyg om några veckor blir obligatoriska i förskolan kan vi räkna med att svenska barn kommer att stirra i skärmar mer än vad Världshälsoorganisationen rekommenderar. Och tro inte annat än att skärmarna kommer få samma funktion där som hemma: avlastare, konfliktlösare, avskärmare, skriver Paulina Neuding.

Så var det fredagsmys igen! Nu är det dags att snacka om ett nytt chicken race som väntar i skoldebatten, skriver Dagens Arenas Jonas Nordling.

Om religiösa friskolor ses som ett problem borde det gälla även de redan existerande, skriver Sydsvenskans Mats Skogkär.

Samma politiker som lägger förslag om hur skolorna ska hantera alltifrån mobiltelefoner till föräldrakontakt fortsätter försvara ett system där de själva inte kan vare sig ta eller kräva ansvar för stora brister. Det håller inte, skriver Johan Enfeldt, tidigare L-politiker i kommun och landsting.

När svensk folkbildning och folkhögskola föddes för 150 år sedan så var det ur ett behov av att utbilda och bilda sig för att kunna förbättra sitt liv. På samma sätt ser vi nu folkbildning växa fram i Kongo. Vi har fått vara med att så ett frö som har slagit rot, skriver Jan Hultman…

New Public Management (NPM) bygger på utvärdering och uppföljning, men är som fenomen extremt dåligt utvärderat. Det som inte mäts finns inte. Färdiga kategoriseringar passar folkhögskolan exceptionellt illa, skriver läraren Benton Wolgers.

Asylärenden bör inte bedömas utifrån kriterierna i den nya gymnasielagen. Elevernas skolgång är långt ifrån likvärdig vilket leder till stor orättvisa, skriver flera debattörer.

Det svenska betygssystemet är knappast trovärdigt. I grundskolan galopperar inflationen, och på gymnasiet kan exakt samma 80.000 elever fördelas efter två mycket olika mallar. Det som behövs är knappast en femte betygsskala utan en ny professionell tradition och lärare med modet att stå emot påverkan, skriver Lars Melin, docent i svenska.

Debatten om religiösa friskolor saknar viktiga argument baserade på den empiriska samhällsforskningen. Enligt denna uppvisar människor med religiös tro högre grad av korruption, intolerans, rasism och nationalism. Grundlagen, som trumfar Europakonventionen, är dessutom tydlig med att offentliga uppgifter som bland annat skolor utför ska iaktta saklighet och opartiskhet, skriver statsvetaren Bo Rothstein.

Att utan förvarning mitt under pågående verksamhetsår sänka ersättningarna till lärlingsföretag är under all kritik, skriver Marcus Strömberg, Academedia, och Günther Mårder, Företagarna.