Genom bättre arbetsmiljö och löneutveckling kan vi locka de bästa till läraryrket, slussa in ämneskunniga akademiker och få utbildade lärare som slutat att återgå till skolan. Men Skolverkets stödmaterial till obehöriga lärare riskerar snarare att stjälpa än hjälpa situationen, skriver ordföranden för Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén.

Annie Lööf (C) och Fredrik Christensson (C): Centerpartiet presenterar i dag ett nytt utbildningspolitiskt program. En av de reformer vi föreslår är att obehöriga lärare ska få bättre stöd för att göra undervisningen mer likvärdig.

Vad lagen fått för sociala effekter är däremot svårt att säga. Har de patriarkala normerna i förorterna upplösts? Har hedersvåldet minskat? Tveksamt. Det är bara skolan som blivit en helt ickereligiös zon. Och ja, det kanske har ett värde i sig, skriver Johanna Frändén i Aftonbladet.

Trots att Moderaterna nu vill utreda ett förbud mot slöja i förskola och grundskola vore det en bra reform, skriver Jan Guillou.

Sveriges elevkårer: Flickor ska inte behöva ha hörselkåpor för att få studiero.

Tre av tio lärare i grundskolan är obehöriga. Nu har Skolverket skapat ett stödmaterial för att hjälpa dem att undervisa. Tyvärr är lärarfacken emot, skriver Expressen på ledarplats.

Matchningsproblematiken på arbetsmarknaden är kostsam för hela samhället. Möjligheterna till vidareutbildning och omställning räcker inte till. Därför lägger vi till en ny möjlighet: utvecklingstid, skriver MP:s Karolina Skog och Leila Ali Elmi.

En Stanfordstudie av Frankrikes slöjförbud visar att förbudet ledde till försämrad utbildning, lägre deltagande i arbetslivet och därför sämre integration, skriver Jesper Sandström på ledarplats.

Skolan och förskolan skulle kunna nå bättre resultat och bli mer attraktiva arbetsplatser än i dag - med rätta förutsättningar för ledarskapet, skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

"Varför ska vi acceptera att elevers inlärning hämmas av något som vi inte accepterar någon annanstans i samhället?", undrar Angelica Hedin, Bonnier Education, som anser att dålig uppkoppling och teknik är ett hinder för många elevers inlärning i skolan.

Vad lagen fått för sociala effekter är däremot svårt att säga. Har de patriarkala normerna i förorterna upplösts? Har hedersvåldet minskat? Tveksamt. Det är bara skolan som blivit en helt ickereligiös zon. Och ja, det kanske har ett värde i sig, skriver Johanna Frändén i en krönika.

Det är numera fler som studerar på komvux än inom gymnasieskolan. Men om vuxenutbildningen ska kunna utvecklas så måste man satsa mer pengar på forskningen, skriver Skolforskningsinstitutet.