Handelshögskolan litar inte på skolornas betyg och kommer snart bara att anta studenter som även kan visa upp ett bra resultat på högskoleprovet. En av landets bästa högskolor underkänner alltså en stor del av Sveriges skolsystem, skriver DN på ledarplats.

Opålitliga gymnasiebetyg tvingar Handelshögskolan att ändra antagningssystem. Det som omtalas som ”betygsinflation” behöver ses för vad det är – korruption som går ut över ungas livschanser, skriver SvD på ledarplats.

Det är inte alls ovanligt att elever får gå om årskurser, eller blir erbjudna ett fjärde år på gymnasiet. Ett annan lösning skulle kunna vara att införa prova-på-veckor innan valet till gymnasiet, där eleverna får en inblick i kunskapskraven, skriver yrkesläraren Olof Geijer.

Vill man komma in på Handelshögskolan i Stockholm måste man i framtiden skriva högskoleprovet. Vid antagningen hösten 2025 måste man ha minst 1,25 poäng i provresultat för att kunna komma in, skriver Tobias Wikström på ledarplats.

Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, Skolverket i en replik till Ung Företagsamhet.

Skolministerns skolvision är en omöjlig ekvation, både i pengar och personal. Det skriver specialläraren Mikael Vestman, som försöker skaka av sig misstanken att Lotta Edholms utspel var populistiskt påverkat av en polariserad debatt.

Modiga skolpolitiker, beslutsfattare av rang, vårdnadshavare som har tilltro till professionen och så vidare – där har vi vad allt börjar med, skriver Maria Wiman i krönika.

Filippa Mannerheim lyfter fram tre av de nio principer om lärande, ur pedagogik-klassikern ”Varför gillar elever inte skolan?”, som betytt extra mycket för henne som lärare.

Att sätta skärmar i händerna på barn skadar inte bara deras språkutveckling, utan även deras motoriska förmåga. Det skriver Naomi Abramowicz i en ledare.

För åtta år sedan raljerade jag över slöjdlärare som varnade för att dra ner på slöjdandet i skolan. Nu är jag inte så morsk längre, skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Bakom den till synes spretiga kritiken av dagens skola finns en gemensam nämnare, skriver Magnus Haake och Agneta Gulz, docent respektive professor i kognitionsvetenskap med inriktning på lärande och undervisning vid Lunds universitet.