Vi frågar oss hur vi ska lösa lärarbristen. En bra början är att inte acceptera hot och våld i skolan, skriver Emma Jaenson på ledarplats.

Vi Liberaler tycker det är bra, att Skolverket drar tillbaka sitt förslag om att stryka antiken från historieundervisningen i högstadiet. Det skriver Torgny Klasson (L) och Gunnar Nordmark (L).

För att dagens generation ska ha möjlighet till ett samhälle utan sexuellt våld måste grunden för en samtyckeskultur läggas tidigt. Det börjar med vilka ord vi använder i skolan, skriver organisationen Fatta.

Utbildningar som i hög grad tar hänsyn till arbetsgivarnas behov är en av de viktigaste nycklarna för att minska arbetslösheten och komma tillrätta med den brist på kompetens som råder. Det skriver Anna Jähnke, Johan Olsson Swanstein och Richard Lundberg, Moderaterna.

Allt detta betalat med skattemedel som borde gå till lärare och elever. Det handlar inte om kvalitetsarbete utan om hur man ska få tillgång till elevpengarna och hur man ska få det tidigt och behålla intäkterna länge. Vi, som medborgare, har blivit deras måltavla och deras produkt. Det är hög tid att stoppa det här…

I ett och ett halvt år har vi försökt tolka gymnasielagen och laga efter läge. Men reglerna är svårtolkade, vilket får stora konsekvenser både för de unga och för kommunerna. Detta har SKL påtalat vid upprepade tillfällen. Dagens situation är ohållbar, regeringen måste göra en översyn av lagen, skriver Anders Knape, SKL.

Den situation som landets skolpolitiker nu befinner sig i är inte avundsvärd. Samtidigt som kostnadsutvecklingen måste hejdas, ställer sammansättningen av elever större krav. Omkring 30 procent av barnen som börjar skolan i år är utrikes födda eller har utländsk bakgrund. Om rådande trend kommer resultaten att sjunka och färre elever att bli behöriga till gymnasiet,…

Nu kan vi dra en rad slutsatser av integrationsinsatserna sedan 2015. En viktigt sådan är att det är för enkelt att tro att språkkurser kan lösa integrationen, skriver Reach for Change med flera.

Att kommuner drar ner på skolan innebär långsiktigt en samhällsrisk. Politikerna måste våga satsa på dagens unga och prioritera vår utbildning, inte minst för kommunernas utveckling, skriver Leo Gerdén, ordförande Sveriges elevråd.

Inom 15 år kommer yrkeskategorier att börja försvinna i större omfattning än någonsin tidigare, vilket innebär en stor samhällsomställning. Det ställer nya krav på hela utbildningsväsendet, och inte minst vår undervisning. Hur förbereder vi våra elever för framtidens föränderliga arbetsmarknad där vi inte vet vilka jobb som kommer att finnas? skriver läraren David Haas i…

KD:s förslag att förenkla steget till att bli lärare är utmärkt. Däremot är partiets krav att öka antal undervisningstimmar i idrott oroande, skriver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Men som Isak Skogstad själv konstaterar kan ekonomiska incitament, som riktade lönelyft, bara utgöra en delpusselbit. Nytänk när det gäller mer strukturella frågor – som lärarnas status och arbetsmiljön i skolan – bör vara politikernas hemläxa, skriver Max Eskilsson på ledarplats.