Under de senaste åren har många, jag själv inkluderad, tävlat i att döma ut den svenska skolan. Men nu när resultaten har förbättrats två gånger i rad är det på sin plats att ge beröm, skriver Gabriel Heller-Sahlgren, skolforskare.

Sammanfattningsvis kan vi alltså se att svensk skolas positiva utveckling verkar hålla i sig och att likvärdigheten fortfarande är det största orosmolnet, skriver skolexperten Per Kornhall.

Det enda rimliga är att skolans finansiering byggs efter faktiska förhållanden och inte efter teoretiska luftslott. Det skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

På tisdagen presenteras svenska elevers Pisa-resultat, men många har redan hunnit skylla potentiellt svaga prestationer på ökad skolsegregation, trots att Sverige inte avviker från jämförbara länder i detta avseende. Vad svensk skola behöver är kunnigare lärare, lugnare klassrum och tydligare kunskapskrav, skriver Hans Bergström.

Säga vad man vill om Pisa alltså och jag ska vara lite ärlig här. Det är smått remarkabelt att Sverige fortfarande presterar över medel. Det har ju sparats hårt på svensk skola de senaste åren. Man kan knappast säga att skolan har varit prio ett i budgeten, skriver läraren Maria Wiman.

Elevdatorernas effekter är begränsade, men det är redan utdelade på de flesta skolor, skriver Amanda Broberg på ledarplats.

Medan skolsegregationen i Göteborg ökar för varje år, ger alliansen skolan och de utsatta eleverna mindre resurser. Skolsegregationen skapar ett ogynnsamt samhälle för alla, skriver miljöpartisterna Karin Pleijel, Bosse Parnbring och Eva Ternegren.

Genom att synens betydelse försummas är risken stor att barn inte får rätt hjälp, skriver optikern Fredrik Hägnefelt och forskarna Hans Richter och Rune Brautaset.

Vi vill uppmana till en mer nyanserad debatt och en tydlig skolpolitik vad gäller inkluderingsfrågan. En dåligt anpassad studiegång skapar sämre förutsättningar att lära, fokusera, vara trygg och behålla studiero i och utanför klassrummet. Problemet är alltså inte för mycket inkludering, utan för lite, skriver flera forskare.

Långtidsutredningens förslag att avskaffa behörighetskraven till gymnasiets yrkesprogram kommer att förvärra de problem som redan finns. Det skriver betygsexperten Per Måhl.

Barn till missbrukare är en stor grupp som varje år går ur skolan med lägre betyg än genomsnittet och med lägre gymnasiebehörighet. Det här gruppen missas helt i de politiska satsningarna på en mer jämlik och likvärdig skola. Det skriver Elin Hågeby Caicedo, Maskrosbarn och Helen Klaesson, Skolkurage.

Han är bara tio – men det sägs att han redan agerar springpojke. Gängen rekryterar de unga med drömmar om att köra Lamborghini, drömmar om dyra märkeskläder från topp till tå. Med nedskärningarna i skolan blir jag ännu en i raden av vuxna som lämnar barnen åt sitt öde, skriver Torsten Gunnehill, lärarassistent i Malmö.