Sverige står inför en allvarlig skolbrist. Enligt våra beräkningar behöver uppemot 1 000 nya skolor planeras och utvecklas under de kommande 10 åren. Men med lokalkrisen ges kommunerna också en unik möjlighet att göra rätt från början, skriver Erik Bragg, Gisela Nyberg, Ulrika Ahlqvist, Linda Bellvik.

Kani Atroushi skriver om hur svårt det kan vara att komma ikapp i skolan.

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Statens investeringar i forskning måste successivt öka. Ett enprocentsmål är ett fullt rimligt mål att eftersträva. En väl genomtänkt och långsiktig satsning på forskningspolitiken främjar utvecklingen av Sverige som en hållbar kunskapsnation. Den har betydelse för utvecklingen på miljö- och klimatområdena. Det skriver ett 20-tal företrädare för universitet och lärosäten.

En stor del av den högre utbildningen är ett slöseri med skattepengar ur ett samhällsperspektiv. Det skriver John Norell, Fria moderata studentförbundet.

Med stor bävan och samtidigt med stor förväntan mottogs Pisarapporten i tisdags. Beroende vem som uttalade sig fick rapporten de mest skiftande reaktioner och tolkningar, skriver Göran Göransson (KD).

OECD har riktmärken för hur stor andel av elevunderlaget som skall delta för att resultatet skall anses tillförlitligt. Man vill att nittiofem procent av eleverna skall finnas tillgängliga för proverna. Det är stor skillnad jämfört med de åttionio procent som Sverige ställde upp med, skriver Jacob Sidenvall på ledarplats

Vi uppmanar regeringen: se inte forskningspolitik isolerat från annan politik, skriver 17 företrädare för universitet och företag.

Gymnasieutbildning ökar chanserna till jobb – närhet till äldre släktingar minskar dem. Att mindre kommuner har svårare att få nyanlända i arbete stämmer inte, visar en ny rapport från Fores som presenteras i dag, skriver Karl Wennberg, professor i företagsekonomi vid Linköpings Universitetoch Oskar Adenfelt biträdande programchef, Fores.

Det borde vara självklart i alla skolor att göra återkommande undersökningar av elevernas upplevelse av skolmiljön – och att göra eleverna delaktiga i förbättringsarbetet, skriver Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris Leo Gerdén, ordförande Sveriges Elevråd.

Det blir allt vanligare att koppla den ökande gängkriminaliteten till skolsegregationen. Men faktum är att detta påstående saknar stöd i såväl forskning som statistik. Tänk om det snarare är en ökad uppdelning efter kunskapsnivå som kan förbättra resultaten bland de svagaste skoleleverna? skriver samhällsdebattören Mattias Lindberg.

Nu, i samband 30-årsdagen av skolans kommunalisering, hoppas jag att politikerna kan erkänna det stora misstaget. Det blir i så fall en senkommen upprättelse för svensk lärarkår, skriver Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.