Under torsdagen har regeringen beslutat att ge Skolverket i uppdrag att genomföra insatser för att underlätta arbetssituationen för förskolan, skolans och vuxenutbildningens personal. Beslutet innebär ökad flexibilitet för huvudmännen för att skolan ska kunna hantera en svår situation, skriver utbildningsminister Anna Ekström (S).

Den efterföljande debatten på landets ledarsidor har mestadels handlat om förändrade urvalskriterier och hur de fristående huvudmännen kommer påverkas av de föreslagna förändringarna. Men utredningen om likvärdig skola handlar om så mycket mer än förändrade urvalskriterier, skriver Hamid Zafar, barn- och utbildningschef.

Företrädare för friskolorna förmår inte att skilja mellan dåliga skolor och skolor med stora utmaningar. Det skriver de fackliga företrädarna Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén i en replik.

”Hur de två förbunden skall kunna samla alla lärargrupper under ett tak utan inbördes löne- och revirstrider och glömma det förflutna är en gåta”, skriver debattören Kjell Tormod.

När vi moderater påpekar det orimliga i gymnasielagen brukar svaret vara att Moderaterna i stället hade utvisat ungdomarna. Det stämmer. För oss som står bakom en reglerad invandring är det nämligen den enda rimliga slutsatsen, skriver Maria Malmer Stenergard (M).

Annonsen för att tillsätta ett nytt barn- och elevombud från juni 2020 visar att regeringen överhuvudtaget inte tagit till sig av den omfattande kritik som riktats mot BEO. Det skriver Roger Haddad (L).

Även när det kommer till distansundervisning behövs en lärare som leder arbetet. Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning”, skriver Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare.

Kunskapsresultaten i den svenska skolan har förbättrats på senare år. Men det är svårt att glädjas åt detta fullt ut när kunskaperna också har blivit mer ojämnt fördelade. Och lösningen ligger knappast i att lotta eller kvotera fler till bra skolor, utan snarare i att se till att alla skolor är bra, skriver Sydsvenska Dagbladet på…

Förslagen om skolval och skolpeng lär skapa debatt, men vi stöder dessa förslag till fullo, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Lottning och kvoter skapar en känsla av maktlöshet och oförutsägbarhet där politik och byråkrati styr, menar Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, i sin replik.

Det mest effektiva sättet att minska klyftorna i den svenska skolan är att lyfta problemskolorna. Segregationen är en mycket svårare nöt att knäcka. Det skriver Expressen på ledarplats.

Till de mest uppskattade skolorna ska intagningen i stället styras så att både kvoterade platser och utlottade platser finns att dela på. Åstrands formuleringsglädje gav oss förklaringen att man ger skolorna i fråga ”möjlighet att använda nya verktyg”. Det kan låta generöst men handlar i själva verket om starka begränsningar i varje skolas antagningsordning, skriver…