De senaste tio åren har antalet barn som vill men inte klarar att gå till skolan ökat dramatiskt. Små undervisningsgrupper och ett max-tak på 20 elever i klassrummen skulle kunna vända utvecklingen, skriver Nadja Yllner, som nyligen gett ut en bok i ämnet.

Politikerna sticker huvudet i sanden och bortser från lärarnas övermäktiga arbetsbelastning. Vi lärare har all anledning att vara besvikna, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Vi går mot en digitalisering av samhället, vilken även skolan är en del av. Det blir allt vanligare att varje elev har tillgång till en surfplatta eller dator. Detta gör det relevant att diskutera i vilken omfattning dessa ska användas och till vad, för att bäst gynna elevernas lärande, skriver läraren Janina Skeppström.

Inkluderingskritiker ignorerar ofta merparten av forskningen och cherrypickar en bråkdel, enligt specialpedagogen Jens Jörnborn – som ger Isak Skogstads senaste debattutspel i frågan underkänt.

De som är kritiska mot de friskolekoncernerna bär paradoxalt nog till stor del av ansvaret för att det blir allt svårare för små friskoleaktörer att etablera sig. De regelskärpningar och tuffare krav som har koncerner som sitt mål i retoriken försvårar i praktiken mest för de små friskolorna, skriver Friskolornas Riksförbunds Ulla Hamilton.

Utan stöd i forskningen ska betyg omedelbart införas från årskurs fyra. Det är populistisk symbolpolitik som stämplar och sorterar ut barn, skriver Arbetets ledarskribent.

All utbildning i Sverige sägs idag vara avgiftsfri. Detta är dock inte fallet då utbildningen förutsätter dolda kostnader. Vi kräver att höjt studiemedel och att lärosäten tillgängliggör fler böcker gratis, skriver Sofia Holmdahl och Elis Wibacke från Stockholms studentkårer.

Tillsammans med hemmen ska vi skapa aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Låt oss därför fokusera på detta skapande och låt oss prata öppet om vilka konsekvenser vår distansundervisning kommer att medföra, skriver läraren Linda Blomdahl.

Högskolor och universitet behöver ges en större autonomi och att det finns skäl att överväga en annan organisationsform än som myndighet. Det skriver Lars Hultman, professor, och Christina Moberg, professor emeritus.

Det är dags att kartlägga konsekvenserna av den förändrade undervisningen i svensk skola under pandemin medan erfarenheterna fortfarande är tydliga för de som påverkats och fortfarande påverkas, skriver centerpartisterna Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen.

Skickliga lärare kan göra underverk men, hur skicklig hen än är, går det inte att genomföra en lektion i en klass med ett stort antal elever med särskilda behov. Alla blir lidande under den fina parollen om inkludering, skriver Axel Darvik (L), ordförande för grundskolenämnden.

Vi ser en dragkamp med olika inställning till om funktionsnedsättningar skall benämnas eller inte. Vi efterlyser därför en mer sammansatt grupp forskare och experter i Skolverkets arbete, skriver företrädare för föräldranätverk i en slutreplik.