”Jag fick läxhjälp ända tills den dag jag tog studenten. Frågan är om jag fick för mycket hjälp?” skriver vår reporter Anna-Karin Hallonsten.

Svenska 15-åringar ligger i topp vad gäller att sitta framför datorskärmar. Det är varken bra för kropp eller knopp. Däremot bör de läsa mer böcker – det skulle gynna även deras digitala lärande, skriver Expressens ledarredaktion.

Att konsumtionen av kött leder till negativa konsekvenser i samhället är inget nytt. Skolan är det som bygger framtiden och syftet med utbildning måste vara att ur alla aspekter ta beslut som vägleder våra ungdomar rätt. Det är dags att skolmaten blir fri från kött, skriver Filippa Bergström, Moderat skolungdom Göteborg.

Det kommunala huvudmannaskapet har haft 30 år på sig att leverera en likvärdig och kompensatorisk skola. Utvecklingen har snarare gått åt andra hållet, slutreplikerar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Barn och unga läser allt mindre. Skolan har ett särskilt kompensatoriskt ansvar för elever som inte får med sig läsandet hemifrån. Men för varje slimmad kommunbudget, för varje vinstuttag kliver vi bort från en skola där fler elever ser att läsningen är mödan värd, skriver Ola Mårtensson i en krönika.

I dag går miljontals timmar av värdefull lärartid till spillo med lärplattformar som inte är ändamålsenliga eller som används för överdokumentation. Det går att rensa kraftigt bland dokumentationskraven utan kvalitetsförluster, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

En likvärdig skola kräver genuina känslor och kunskaper om lokalsamhället, tillsammans med mycket samarbete och god vilja på lokal nivå, skriver Bo Carlsson (C).

Vi ser uppenbara faror med den nya professuren som finansieras av The Hans and Barbara Bergstrom Foundation, skriver Social­demokratiska ekonom­klubben vid Handels­högskolan.

Maria Wiman skräms bara av tanken på att definiera en persons hela kunskapsbank och kategorisera prestation till en ynklig liten bokstav.

Lärarnas arbetsbelastning är på sina håll ohållbar och tiden för planering av undervisning har aldrig varit så knapp som den är idag, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Fritidspedagogiken är en framtidspedagogik. De egenskaper som är allra viktigast på morgondagens arbetsmarknad och för att bli en samhällsmedborgare i en globaliserad värld, är precis vad fritidshemmen låter eleverna utveckla – när verksamheten får rätt förutsättningar, skriver Mikael Forsberg och Jonna-Li Frykmo, Lärarförbundet.

Högre utbildning ska vara tillgängligt för alla, men det finns inga gratisluncher. Högre utbildning har inte bara nyttor utan också kostnader, och det finns anledning att dessa bör delas mellan individ och samhälle, skriver Oskar Qvarfort, Timbro.