Utbildningsminister Anna Ekström säger att vi inte kan fortsätta lappa och laga i svenska skolsystemet. Ändå är det just det som regeringen nu gör, skriver Daniel Riazat (V).

Pojkarna halkar efter i skolan allt mer. Det leder till en mindre jämställd skola. Genusforskarna har bidragit till detta genom att konsekvent vägra ta hänsyn till de biologiska skillnaderna hos flickors och pojkars utveckling, skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Problemet är att mer än 15 procent av alla elever inte får gymnasiebehörighet, skriver Gunnar Hökmark (M).

Det är nu upp till varje riksdagsledamot att ta ett personligt ansvar för att skolan inte ska fortsätta drabbas av pandemins skadeverkningar, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Debatten om behovet av en mer likvärdig skola får inte missa den grundläggande faktorn studiero.

Skoldebattörer pekar inte sällan ut lärarutbildningen som orsaken till förfallet i den svenska skolan. Detta samtidigt som de ser läraren som en central del i en bättre skola. Men de lösningar som resulterar av denna kamp om professionens utbildning har ofta stavats ökad statlig styrning av lärarutbildningen. Man kan inte både ha en självständig profession…

Enskilda skolor med problem hängs inte sällan ut i media, och skuld läggs på skolans rektor – detta trots att problemen ofta härrör från en helt annan nivå, huvudmannanivån, menar Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala Universitet och forskare vid Universitetet i Oslo.

Om skolpengen sänks för mindre bygdefriskolor så kommer många att behöva stängas. Detta går inte att komma runt, skriver Sten Tolgfors i en slutreplik om friskolorna.

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, är en värdefull röst i det offentliga samtalet. Han tar ofta på sig den svåra men viktiga rollen att göra juridiska spörsmål mer begripliga för gemene man. Och det gör han för det mesta väldigt bra, skriver Nya Wermlands-Tidningen på ledarplats.

Den som vill att yrkesprogrammen i gymnasiet blir mer attraktiva gör fel i att göra dem högskoleförberedande, skriver Anela Murguz i en ledare.

Bristen på läromedel beror inte på att Sveriges rektorer skulle hysa ett agg mot nya läroböcker. Snarare saknas det ekonomiska resurser för att dessa ska kunna köpas in, skriver Hannes Snabb, Liberala Studenter.

En förändrad kursplan på lärarutbildning för att öka kunskapen om ADHD och dyslexi skulle kunna leda till både bättre skolresultat, bättre självförtroende hos barn och unga och färre unga som blir kriminella, skriver Lotta Olsson (M), m.fl.