Visst är det viktigt med goda kunskapsresultat i grundskolan, men kanske ännu viktigare är att ungdomarna lämnar skolan med en tro på framtiden och med självkänslan i behåll. Därför är det bra att det öppnas för att slipa ner den skarpa gränsen för E-betyget, skriver Ola Mårtensson, lärare och krönikör Altinget.

Frånvaron är en central del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen, skriver Aggie Öhman, grundare av Prestationsprinsen. Men frågan om frånvaro har länge sopats under mattan. Idag vet vi att 156 000 grundskoleelever var borta nästan en hel dag per vecka under hösten 2019. Under pandemihösten var frånvaron än mer omfattande.

Det fria skolvalet och friskolor behövs för att skapa möjligheter till en bättre skolgång för alla elever. Socialdemokraternas vänsterexperiment med svensk skola behövs däremot inte, skriver moderaterna Kristina Axén Olin och Parisa Liljestrand.

På senare tid har allt fler röster höjts för att reformera friskolesystemet och den elevbaserade skolpengen. Men att ersätta skolpengen med en klasspeng är knappast en lösning för den som vill värna valfriheten, skriver Erik Lakomaa, ekonomie doktor och forskare.

Utifrån lärdomarna som har framkommit under pandemin är det hög tid att ta till de åtgärder som krävs för att främja en likvärdig skola där elevers trygghet och välmående står i centrum. Det skriver Jennie Gustafsson, Elevernas riksförbund.

Inomhusluftens kvalitet är en förbisedd faktor som påverkar elevernas prestation, välmående, långsiktiga hälsa och utveckling. Därför bör den lagstadgade ventilationskontrollen även gälla inomhusluften i svenska skolor, skriver Malin Valsö, leg. psykolog, och Sara Alsén, chief purpose officer på Blueair.

Moderaterna anser att det är viktigt att våra demokratiska ungdomsförbund får möjlighet att besöka våra högstadie- och gymnasieskolor under kampanj och debattliknande former. Så stärker vi demokratin och kan möta morgondagens politiska ledare, skriver Ola Saaw, Moderaterna i Köping, m.fl.

Lärarna på de mindre framgångsrika skolorna tolkade sitt uppdrag på olika sätt, arbetade mer isolerade från varandra och delvis skyllde skolans misslyckande på eleverna, skriver skoldebattören Roger J Danielsson.

Vi har inte råd att gå miste om duktiga ungdomar som väljer bort från en framtid inom teknik och naturvetenskap på grund av matematikängslan, skriver Johan Trouvé, vd, Västsvenska handelskammaren och Ulrika Lindstrand, ordförande, Sveriges ingenjörer.

Betyg stressar elever, knäcker ungas självkänsla och saknar dessutom relevans på arbetsmarknaden. Avskaffa betygen i grundskolan, skriver högstadieläraren Fredrik Stål.

14 procent går ut grundskolan med underkända betyg och kommer inte in på gymnasiets nationella program, skriver DN på ledarplats.