Likt tidigare valår slänger politikerna nu ut löften om en bättre skola hejvilt. Lärarlönerna ska höjas, fler resurser ska sättas in och skolan ska individualiseras. För vissa elever kanske det bli bra. Andra kommer fortsätta känna sig otrygga och inte få någon studiero. Det viktiga kan inte vara var barnen befinner sig utan vad de…

Otillräcklig finansiering av högskolan leder till försämrad kvalitet. Nu vill vi att regeringen höjer ersättnings­beloppen, skriver Linn Svärd, Sveriges förenade studentkårer, och Araz Farkosh, Göta studentkår.

En del skoldebattörer vill vrida tillbaka klockan och återskapa en pluggskola. Men hur långt tillbaka i tiden vill de gå? Det frågar sig debattören Rolf Ekelund.

En ny rapport visar hur lärarna har påverkats sedan kommunaliseringen: sämre arbetsmiljö, mindre inflytande över den egna yrkesutövningen och fler arbetsuppgifter som inte hör till uppdraget. Nu krävs ett helhetsgrepp för att förändra skolan, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Så länge normerna ligger kvar som en våt filt över vårt samhälle och kilar fast oss i roller vi inte själva valt, finns ingen anledning till jubel, skriver Maria Wiman om internationella kvinnodagen.

Att jag som friskolerektor tillsammans med min personal skulle ha annat än elevernas bästa för ögonen känns förnedrande och ovärdigt att ens förklara eller försvara, skriver Niklas Dahlström, rektor för Kunskapsskolan i Varberg.

Krönikören Maria Wiman skriver om hur hennes elever berikar hennes tillvaro med sina omöjliga frågor.

Det läggs för lite resurser på lärarubildningar. Lundagårds utbildningpolitiska krönikör Alexander Johansson anser att det är dags att kvaliteten höjs.

På vilket sätt gynnas Sverige av att skattepengar försvinner i väg i miljardvinster hos skolkoncernerna och att friskolor kan välja ut de mest lönsamma eleverna? skriver skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) i en replik.

Om vi ska kunna stoppa mäns våld mot kvinnor, måste vi börja med att stoppa pojkars våld mot flickor som är minst lika omfattande, skriver socialdemokraterna Tara Twana, David Persson och Emma Lindblad.

Plötsliga friskole­nedläggningar och variationer i elevkullar är argument som regeringen ofta använder i debatten för att motivera förslaget om differentierad skolpeng. Det skriver företrädare för Academedia i en slutreplik.

Vinstförbud i skolan engagerar de ideologiskt övertygade, men väljarna i allmänhet har andra prioriteringar i skolpolitiken. Mycket lite talar i själva verket för att vinster i välfärden är den valvinnare vänsterpartister och socialdemokrater tycks tänka sig, skriver Per Rosencrantz, opinionsanalytiker och partner på Nordic Public Affairs.