Ljudböcker, film och plattor kan inte ersätta läroböcker. Skolans digitaliseringsmani gör svaga elever en otjänst, skriver Linda Jerneck på ledarplats.
Att klara grundskolan med godkända betyg spelar roll både för elevernas mående och deras chanser att få komma in i arbetslivet. Vi behöver en betygsskala som ser på kunskap på ett bredare sätt, skriver läraren Maria Wiman.
Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar brukar behöva en del stöd i skolan. Ofta tillgodoses det här behovet bäst i särskilda undervisningsgrupper och inte genom att fortsätta låta eleven gå i samma klass med otaliga anpassningar, skriver läraren Helén Svensson.
Det är orimligt att ge friskolor och det fria skolvalet skulden för i princip alla problem i svensk skola. Dock finns det saker i den 30 år gamla reformen som behöver utvecklas, skriver Ann-Marie Begler och Håkan Sörman, styrelseledamöter i Academedia.
Det finns många problem med skolvalet. Kanske det mest uppenbara är att det ökar skolsegregationen. Men det ligger också något osmakligt i själva tävlingsmomentet det skapar. Det skriver Filippa Ronquist i en ledare.
I Huddinge kommun har Internationella Engelska Skolan nekats av Skolinspektionen att utöka sin verksamhet i Vårby då det inte finns tillräckligt med elever. Vi i Vänsterpartiet tycker det är bra, skriver debattörerna.
Med tanke på det låga söktrycket är det inte läge att bygga ut lärarhögskolorna - trots den stora bristen på legitimerade lärare, skriver Malin Siwe på ledarplats.
Varför antar man studenter om de senare ska dissas? Högskolan kan se över både attityder och undervisningssätt, skriver Gunnar Karlsson, professor på KTH, i en replik om ingenjörer.
Pajkastning där man medvetet missförstår motståndaren leder inte framåt.Fixa finansieringen, strama upp regelverket och förhindra glädjebetyg. Det är ett par saker som alla partier som tar skolan på allvar borde kunna enas kring, skriver DN på ledarplats.
Regeringen har inte föreslagit bussning eller skolskjuts bortom elevers närhetsområde. Ändå påstår företrädare för näringslivet och oppositionspolitiker detta och lamslår därmed arbetet för ett bättre skolval. Det skriver skolvalsexperten Nils Lager.
Den problematik med rivaliserande gäng, våld och machokultur som vi ser i dagens förorter fanns redan på 60-talet i Kortedala där jag växte upp. Då som nu var det understimulerade, otrygga killar som behövde bli sedda som var problemet. Då som nu var deras pappor inte där för dem, skriver Gurli Malmqvist, specialpedagog.
Att Liberalerna nu vill stänga alla fristående skolor med konfessionell inriktning är inte en liberal politik. Det innebär en frontalkollision med flera av våra mänskliga rättigheter, skriver Lars Brandström och Jan Rosman, Kristna Friskolerådet.