Friskolelobbyisterna har blivit den politiska makten, skriver Arbetets politiska redaktör.

Tidöavtalet gör inte upp med flumskolan, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Jag saknar något som ni har, ibland lite ansträngt, ofta i överflöd – glädjen i att jobba i förskolan. Men jag jobbar med Förskolan. Tidningen. Och ibland är det tillräckligt nära för att jag ska få en känsla av att vara en av er, höra morgon­-samlingsljudet av ”Namnsången”, känna doften från torkskåpet ...

53 miljarder kronor fördelades i skolpeng till friskolor år 2020, enligt Lärarnas riksförbunds rapport ”Marknadsskolan”. Hur pengarna har använts får vi däremot inte veta. Sofie Axelsson, skriver undersökande journalist på Dagens ETC.

Skolverket borde ta chansen med nationella målsättningar och kvalitetsdialoger att ta taktpinnen och skapa och leda processer som i förlängningen förbättrar resultaten. Men ta då också med det väsentliga: undervisningen, skriver Martin Persson, f.d skolchef.

Hopslaget jättefack för alla lärare och ny utredning om att fler barn ska gå på fritidshemmet är två viktiga händelser för lärare i fritidshem den närmaste tiden. Tidningen Fritidspedagogik bevakar självklart utvecklingen, skriver redaktör Sara Djurberg.

Utbildningsminister Lotta Edholm behöver rulla tillbaka MP:s digitaliseringsreform, och slå vakt om yngre barns möjligheter att utveckla grundläggande kunskaper och färdigheter i lugn och ro, skriver SvD på ledarplats.

Ett större statligt ansvar för skolan är viktigt för likvärdighet kvalitet, skriver elevorganisationer och Unicef.

Det finns goda kunskaper och samstämmighet i forskningen kring unga som begår brott och hur det kan motverkas, men glappet mellan forskning och praktik är för stort. Skolans roll lyfts fram som en viktig faktor. Vi som arbetar nära ungdomarna vet att en lyckad skolgång inte alltid räcker, skriver Maria Leonardsson, rektor i Södertälje.

Skolverkets webbutbildning om betygssättning är inte till någon hjälp för lärarna, skriver läraren Anna Insulander och grundskolechefen Johan Kant. De menar att övergången 1994, från relativa betyg till kunskapsrelaterade betyg, var ett paradigmskifte. Men varken på den tiden eller idag får lärarna utbildning i hur betygssystemet är tänkt att fungera.

Krönikören Maria Wiman reflekterar kring vad Tidöavtalet innebär för skolan och eleverna. Hon ser mycket tuffa tag mot stök men saknar det förebyggande arbetet.

Tidöuppgörelsen är verkar det som mer i elevernas och valfrihetens intresse än friskolekoncernernas. Borgerligheten är på väg att göra sin hemläxa om skolan, skriver Martin Tunström på ledarplats.