Våra centrala skolmyndigheter har underlåtit att följa upp skollagens bestämmelser om funktionsnedsättningar i en fråga av livsviktig betydelse, skriver flera debattörer.
Politikerna bör ta del av de goda exemplen där skolor har låtit två behöriga och likvärdiga lärare arbeta tillsammans i klassrummet. Denna lösning har flera avgörande fördelar, skriver Anders Tidström, lärare och skoldebattör.
Många anställda i skola, vård och omsorg kommer inte att kontakta polisen och meddela om de har papperslösa elever eller patienter. Låt oss vara tacksamma för att offentlig sektor tar sitt kärnuppdrag på så stort allvar, skriver DN på ledarplats.
Vi satsar en miljard mer på förskolan än den senaste socialdemokratiska budgeten gjorde. Annika Strandhälls kritik om att barngrupperna kommer att öka är osaklig, skriver Gulan Avci (L).
Barnrättsperspektivet bör genomsyra svenska kommuners verksamhet. Så ser det inte ut i dag. Det skriver Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, och Sofia Walan, chef för Bris regionenhet.
För många 15-åringar är gymnasievalet det hittills största beslutet i livet. Trots det baseras det ofta på sockrad reklam, i stället för konkreta fakta, skriver Susanne Nyström på ledarplats.
Satsningar på mindre barngrupper i förskolan slopas i regeringens budget. Barn med särskilda behov eller svåra hemförhållanden drabbas hårdast, skriver Annika Strandhäll, ordförande för S-kvinnor.
Närproducerad välfärd ska också beslutas nära, anser Carina Erlandsson (M) och Linnéa Sundman (M) som vill att kommunerna får möjlighet att ställa kvalitetskrav på skolan.
Skolministerns analys tycks vara att det är enskilda friskolor som inte sköter sig som är problemet, inte själva marknadsstyrningen. Hon missar grundproblemet; att en ständigt ökande andel elever i bolagsdrivna skolor sliter sönder skolsystemet, skriver Tankesmedjan Balans i en replik.