Tysta lärare vittnar om stora problem i skolan och att läraryrkets status måste fortsätta att höjas, skriver Martin Tunström på ledarplats.

Varannan elev med autism når inte målen i skolan, på högstadiet är andelen ännu större. Vi kan inte fortsätta ha en skola som inte ger alla elever möjlighet att lyckas. Västerbottens skolpolitiker måste ta sitt ansvar och skapa en skola som är tillgänglig för alla, skriver Camilla Rosenberg och Cecilia Brönemyr, föreningen Autism.

Partierna i regeringen bryter gammalt löfte om att offentlighetsprincipen ska gälla även i friskolor. Friskolorna slipper krav som kommunala skolor måste uppfylla, skriver Mats Wingborg på ledarplats.

Det har aldrig varit lätt att vara tonåring, men vad som nu framträder är en mental hälsokatastrof, skriver Hans Bergström på Svenska Dagbladets ledarsida.

De nationella proven och betygsättningen blir helt poänglös när elever får använda en skrivrobot. Skolverket och regeringen måste agera, skriver läraren Mårten Hemström.

Varför händer i så fall så lite med skolans särskilda åtgärder och insatser, när andra signaler runtomkring ungdomarnas mående lyser rött? Och varför så stor geografisk variation? Är det helt enkelt en budgetfråga? Det är en viktig fråga som borde utredas närmare, skriver Peter Santesson i en krönika.

Ännu en studie ger samma oroväckande resultat: många svenska gymnasieelever är dåliga på akademisk engelska. Endast hälften når en acceptabel lägstanivå. "Det var ännu färre än vad jag hade förväntat mig", säger forskaren Marcus Warnby.

Det är bra att förekomsten av cancelkultur på universitet diskuteras. Men inte om det sker till priset av ökad politisk styrning av den akademiska världen, skriver Anna Victoria Hallberg, fil dr i litteraturvetenskap.

Jag ber dig att tänka en gång till. Vem är det du riktar din ilska mot? Det finns nämligen en risk att mottagaren av ditt arga mejl är lika frustrerad som du, skriver krönikören Maria Wiman.

Svenska diabetesförbundets enkät till vårdnadshavare till barn med diabetes visar att tre av tio inte upplever att barnet får ett tillräckligt stöd i skolan. Det skriver Emma Skepp, sakkunnig barn-och föräldrafrågor, Svenska diabetesförbundet.

Ett gemensamt skolval skulle öka både likvärdigheten och valfriheten i skolsystemet. Det skriver Linnea Lindquist, fristående skoldebattör, i en slutreplik.