I promemorian föreslås att det bemyndigande i skollagen (2010:800) som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet som avser betygsättning i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan och som omfattar högst etthundra skolenheter, ska ändras.

Skolhuvudmän kräver att lärare ska sätta betyg flera veckor innan terminen är slut. Utredaren Lisa Heino från Lärarförbundet ifrågasätter om det är lagligt att elever berövas tid att visa sina kunskaper när de betygsätts. Hon vill att frågan prövas.

Högstadieläraren Malin Suikki Inehag: ”Nog kan man säga att eleverna har en bred utbildning. Jag undrar bara: Var sätter jag betyg på den?”.

Andelen elever som får gymnasieexamen inom tre år på nationella program ökar något jämfört med 2018 – från 76,1 till 76,6 procent. Det är främst elever på högskoleförberedande program som står för en ökning. När det gäller yrkesprogrammen så minskar däremot andelen med examen. (pdf)

Läraren fick en mental ”härdsmälta”, skriver han på Facebook till den elev som han misstänks ha ofredat och misshandlat när hon ville diskutera sitt betyg med honom. Vittnen såg hur han slog och sparkade henne. Läraren skyller på bland annat på stress över betygssättningar.

När Semira Vikström klev in som rektor på Visättraskolan i Huddinge på hösten 2013 hade endast 46 procent av eleverna minst E i alla lästa ämnen. Sex år senare är siffran 82 procent – och Visättra är en skola som många söker sig till. "Elevhälsan är en jätteviktig del i den här utvecklingsresan", säger Semira…

Bristande undervisning, otillåtna religiösa inslag och kopplingar till extremistisk islamism – nu kommer ny kritik mot Vetenskapsskolan. Göteborgsrektorn Linnea Lindquist har anmält skolan för orimliga betyg. "Det finns inte en chans i världen att 91,7 procent får fullständiga betyg i nian", säger hon.

Elevernas resultat i de nationella proven beror i hög grad på vem som bedömer svaren. I nästan sex fall av tio gör skolans lärare och helt fristående lärare olika bedömningar. Oftast är det skolorna som sätter ett generösare betyg.

Det är orimligt att alla elever på den fristående skolan, som bara har elever med utländsk bakgrund, klarar det nationella provet i svenska. Vi måste börja prata om friskolornas glädjebetyg – vi bygger in ett systematiskt skolmisslyckande som inte syns i statistiken, skriver rektor Linnea Lindquist.

Elevernas resultat i de nationella proven beror i hög grad på vem som bedömer svaren. I nästan sex fall av tio gör skolans lärare och helt fristående lärare olika bedömningar. Oftast är det skolorna som sätter ett generösare betyg.