Två årskullar har hunnit sluta nian och klara av första gymnasieåret sedan det nya betygssystemet, A-F, infördes. Gävle kommun har i en rapport tittat på hur deras betyg utvecklats i matte, svenska och engelska i gymnasiet jämfört med högstadiet.

Nyligen skrev gymnasieeleverna Ida Nilsson och Sebastian Rystad om det nya betygssystemet och pressen att prestera på topp under tre år. I sin respons till eleverna försvarar läraren Johan Ahlström kursbetygen och menar att problemet är vissa lärare – inte kursbetygen i sig. Men Ahlström missar huvudpoängen, skriver professor Agneta Gulz, i en replik.

Rättvisa betyg är arbetarungens bästa chans i livet. Att få olika betyg för samma arbete är oacceptabelt och jag kommer inte ge mig förrän vi når en likvärdig bedömning, skriver Aida Hadzialic (S).

Eleverna från Lomma som sökt till gymnasiet i höst har i snitt bättre betyg än elever från alla andra skånska kommuner.

Problemen med godtycklig betygssättning i svenska skolan har länge sopats under mattan. Det är uppenbart att politikerna inte inser omfattningen av dessa problem, skriver gymnasieläraren Linda Skantze.

Om eleverna inte litar på betygssättningen så har skolan ett trovärdighetsproblem. Likvärdighet och rättssäkerhet är grundpelare i all myndighetsutövning, skriver Aida Hadzialic (S), i en debattartikel.

Uppsatserna var identiska, så när som på huvudpersonens namn. När ett hundratal lärare i en studie bedömde texten blev betyget lägre när namnet klingade muslimskt jämfört med när det lät amerikanskt eller svenskt.

Regeringens beslut att plötsligt utesluta gymnasiet från läxhjälpen riskerar att slå hårt mot landets gymnasieelever, skriver Karolina Lissö, generalsekreterare Mattecentrum, m.fl.

Givetvis är det ett problem att betygsättningen inte är likvärdig och rättvis men det är inte konstigt att lärare gör olika bedömningar. Det har lärare alltid gjort och betygsättningen har aldrig varit rättvis oavsett vilket betygssystem vi har haft, skriver lärarna Andreas Magnusson och Eva Gustafsson.

Gymnasiebetygen används för att mäta kunskap som är förvärvad i en viss typ av miljö, gymnasieskolan. Universitetsutbildningen skiljer sig ibland markant från denna miljö och därför kan man inte lita blint på dessa betyg för att bedöma sannolikheten för att en elev skall uppnå målen med en högre utbildning.

I vår vardag som gymnasieelever upplever vi ofta otydligheter kring betygssättning. Vi välkomnar att detta viktiga ämne nu aktualiserats och att gymnasieministern uttryckt en vilja att ta itu med problemet.

Jag ifrågasätter den faktiska möjligheten att sätta likvärdiga och rättvisa betyg, åtminstone om bedömningarna gäller elevers förståelse för sammanhang uttryckta genom essäliknande skrifter, skriver Göran Brante, docent i pedagogik, Göteborgs universitet.