Regeringen vill satsa en kvarts miljard på mer lovskola för elever som riskerar att gå ut nian utan behörighet till gymnasiet. Pengarna ska också gå till att elever i årskurs 4-9 får två timmar extra studietid i veckan.

Två timmars lärarlett läxstöd i veckan och utökad lovskola. Det är regeringens förslag för bättre skolresultat. "Mer undervisningstid är ingen garant för ökad kunskapsutveckling, det är att ge lärarna och eleverna rätt förutsättningar som är avgörande", säger Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Regeringen vill utöka lovskolan och även studietiden. Nya reformer presenterades av skolministern under en fredagens presskonferens. "Vi vet att svensk skola kan ännu bättre", säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

Lagrådsremissen innehåller förslag om mer undervisningstid för elever som behöver det. Förslagen syftar till att stärka skolans kompensatoriska uppdrag och få fler elever att bli behöriga till gymnasieskolans nationella program. (pdf)

En jämlik skola där eleverna ges mer tid för lärande skapar förutsättningar för fler elever att lära sig mer. I en lagrådsremiss lämnar nu regeringen förslag för en utökad lovskola och att alla elever i grundskolans årskurs 4–9 ska erbjudas minst två timmar extra studietid per vecka.

Nu ska ett nytt samarbete hjälpa 400 elever att få gymnasiebehörighet. Programmet riktar sig till skolor som ligger under det nationella snittet resultatmässigt och är ett samarbete mellan Göteborgs stad och stiftelsen Läxhjälpen.

Lärarna vågade knappt gå i korridoren. Och hälften av pojkarna fick inte gymnasiebehörighet. Men våren 2021 gick samtliga nior ut med godkända betyg på Cederbergskolan i Föllinge i Jämtland. Förändringen kom när Thomas Hallberg klev in på rektorsexpeditionen våren 2017. Och med hjälp av Skolverket i projektet Samverkan för bästa skola.

När lektorn Tuula Maunula började på Rinkebyskolan grät hon efter lektionerna. Då gick knappt hälften av eleverna ut nian med gymnasiebehörighet. Två år senare har resultaten i Järvas skolor förbättrats rejält. Hur gick det till?

Ett F som innebär att eleven går miste om gymnasieexamen och behörighet till vidare studier sätter sig som ett brännmärke i skinnet, både på elev och lärare. Hårdare hud än så har vi inte, skriver Charlotta Hemlin.

I den här rapporten har Skolinspektionen granskat hur olika gymnasieskolor gör det möjligt för elever på yrkesprogram att läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högre utbildning. (pdf)

Elever på yrkesprogram måste själva välja om de vill läsa behörighetsgivande kurser för att få högskolebehörighet. Men ofta skiljer sig möjligheterna mellan kvinnodominerade och mansdominerade program.

I den här rapporten studerar Vivika Halapuu hur striktare behörighetskrav till gymnasie-skolan, som introducerades med reformen Gymnasieskola 2011, påverkade elever med låga skolresultat. Rapporten visar att elever som på grund av de skärpta behörighetskraven inte kom in på gymnasieskolans yrkesprogram i hög utsträckning började sina gymnasiestudier på ett introduktionsprogram istället. (pdf)