”I den tid vi lever i måste alla få en utbildning”, anser Fredrik Malmberg, chef för Specialpedagogiska skolmyndigheten. Därför vill han att vuxenvärlden gör allt för att varenda 16-åring ska fullfölja en utbildning efter grundskolan. När han nu snart ska sluta ger han sin syn på hur gymnasieskolan bör förändras och vad som har sopats…
Nästa läsår ska högskolebehörighet ingå som grund på yrkesprogrammen. Yrkesläraren Jeanette Graf hoppas att hennes skola har kvar behörigheten inom 2 500 poäng. Utökat program tror hon blir för tufft för många elever.
Mellan 15 000 och 17 000 elever lämnar nian utan gymnasiebehörighet, varje år. Tusen av dessa tar till slut sin examen. Läraren Maria Wiman och betygsutredaren Jörgen Tholin är eniga: Bort med F-betyget.
"Det är otroligt glädjande att skolresultaten höjs. Det visar hur viktig arbetsmodellen är och att den gör verklig skillnad för de barn i familjehem som får ta del av Skolfam idag", säger Cecilia Sjölander, generalsekreterare för Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Dagens introduktionsprogram har en dålig genomströmning och lyckas inte på att rusta eleverna för arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv har tidigare presenterat en reformagenda för den gymnasiala yrkesutbildningen, där vi föreslår ett omtag av introduktionsprogrammen. I den här promemorian utvecklar vi de förslagen. (pdf)
Två år i rad var gymnasiebehörigheten på Skäggetorpsskolan i Linköping sämst i hela landet. Då lades högstadiet ner – och elevernas resultat sköt i höjden. ”Vi var tvungna att dra ur kontakten.”
Staten har under fem år satsat nästan 22 miljarder kronor på mer likvärdighet i skolan. Under denna tid har gymnasiebehörigheten bara ökat marginellt och i 84 kommuner har skillnaderna mellan olika skolor vuxit, visar DS granskning.
Bara 28 procent av eleverna på Rosengårdsskolan var behöriga till gymnasiet, och skolan hade stora problem med stök och kränkningar. Här stängde man ned skolan helt och spred ut eleverna. Men nu är skolan i gång igen – och ser ut att blomstra.
Sex av tio 19-åringar, bosatta i Sveriges socioekonomiskt mest utsatta områden, slutför inte gymnasiet med en examen, visar nya siffror. Kommunerna försöker med alla möjliga olika medel bryta skolsegregationen – men det är svårt att hitta lyckade lösningar.
För flickor med annat modersmål än svenska har resultaten markant förbättrats de senaste åren. Samtidigt hamnar ungefär 50 pojkar i den här gruppen i limbo när de inte blir behöriga till gymnasiet och riskerar att hamna i kriminalitet.