Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolan ökar jämfört med föregående läsår. Samtidigt har fler avgångselever i gymnasieskolan tagit examen inom tre år.
Högre betyg och ökad gymnasiebehörighet. Nästan alla västskånska kommuner ser förbättrade skolresultat bland niondeklassarna - trots en vår då corona gjorde frånvaron högre. Färre möten och inga nationella prov gav lärarna mer tid till undervisning, är två förklaringar från kommunerna.
Den rapport som Friskolornas riksförbund presenterade i förra veckan är ensidig och innehåller felaktigheter, skriver grundskoledirektören i Malmö i en replik.
Bland Sveriges största skolhuvudmän varierar niornas gymnasiebehörighet mellan 76 och 96 procent. Det visar en ny rapport från Friskolornas riksförbund.
Skrota IM-programmen och inför en helt ny skolform för elever som saknar behörighet till gymnasieskolan, föreslår Lärarnas Riksförbund. Dessutom behövs satsningar i grundskolan så att fler går ut med behörighet, säger ordförande Åsa Fahlén.
Coronavirusets spridning har lett till ökad frånvaro i svenska grundskolor, trots att utbildningen fortgår som vanligt. Nu växer oron för att fler elever inte kommer bli behöriga till gymnasiet på grund av att de missar viktiga moment.
Skolan i Sverige blir allt mer uppdelad. Mellan svensk och utländsk bakgrund, mellan hög- och låginkomstfamiljer och inte minst efter elevresultat. De senaste 20 åren har skillnaderna i betyg fördubblats, vilket gör att barn lämnar skolor som enligt lag ska vara likvärdiga med helt olika förutsättningar.
Regeringens utredare ska undersöka hur en tioårig grundskola skulle kunna genomföras. "Om reformen kan ge mer likvärdiga förutsättningar är vi de första att välkomna det", säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.
I en ny SNS-rapport har två forskare utifrån ett omfattande datamaterial studerat vad som förklarar skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever i grundskolan och gymnasieskolan. Se det inspelade seminariet här (webb-tv).