Elever på yrkesprogram måste själva välja om de vill läsa behörighetsgivande kurser för att få högskolebehörighet. Men ofta skiljer sig möjligheterna mellan kvinnodominerade och mansdominerade program.

I den här rapporten studerar Vivika Halapuu hur striktare behörighetskrav till gymnasie-skolan, som introducerades med reformen Gymnasieskola 2011, påverkade elever med låga skolresultat. Rapporten visar att elever som på grund av de skärpta behörighetskraven inte kom in på gymnasieskolans yrkesprogram i hög utsträckning började sina gymnasiestudier på ett introduktionsprogram istället. (pdf)

De högre behörighetskraven till gymnasieskolans yrkesprogram ökade andelen elever på introduktionsprogrammen, samt studiesvaga pojkars sannolikhet att komma in i aktivitetsersättningssystemet. Det visar en ny rapport från IFAU.

I decennier har elever i tysthet slussats ut från skolan och hamnat i samhällets periferi. Det är märkligt att ingen ser att utanförskapet i Sverige framför allt kan härledas till skolan, skriver specialpedagogen Sara Bundzik.

För tre år sedan hade endast drygt 30 procent av niondeklassarna på Lövgärdesskolan i Angered betyg som räckte till gymnasiebehörighet. 2020 var motsvarande siffra 74 procent. Ett resultat som sticker ut i Skolsverige och som rektor Marika Andersson självklart är nöjd med – men…

För att yrkesprogrammen ska bli ett attraktivare val för fler elever menar vi därför att yrkesprogrammen som utgångspunkt ska ge högskolebehörighet, skriver debattörerna.

Elever med annat modersmål än svenska höjde sina betyg mest under pandemin, det visar en analys som Eskilstuna kommun gjort. Lisa Edholm är tillförordnad utvecklingschef för kommunens grundskolor och säger att gymnasiebehörigheten ökat med 4,8 procent jämfört med föregående år. "Hela ökningen beror faktiskt på våra elever med annat modersmål", säger hon.

Norretullskolan i centrala Kristianstad är en av de skolor som haft stora problem med att många niondeklassare inte blir behöriga till gymnasiet, men nu har trenden vänt och i våras var 25 procent fler behöriga än året innan.

Lärarna vågade knappt gå i korridoren. Och hälften av pojkarna fick inte gymnasiebehörighet. Men när lärarna på Cederbergskolan i Krokom ­slutade skrika hände något. Arbetsklimatet förändrades och alla elever går ut med gymnasiebehörighet.

Liberalerna vill införa ett obligatoriskt extra år i grundskolan för elever som inte når kraven för behörighet till gymnasieskolan.Enligt förslaget blir det upp till ansvarig rektor att bestämma vilka som ska gå det extra året.

De kommunala elevkostnaderna i Ljusnarsbergs kommun är bland de dyraste i landet. Men den höga kostnaden menar skolchefen är ett positivt och medvetet val, efter att gymnasiebehörigheten länge varit bland de lägsta i länet. "Det är en tydlig signal från kommunen att vi vill satsa på skolverksamheten", säger Anders Lundholm, skolchef Ljusnarsberg kommun.

Att drygt 14 procent av Sveriges elever inte har gymnasiebehörighet är en humanitär, samhällelig och ekonomisk katastrof. Vad ska dessa drygt 16 300 personer per år ska göra av sina liv när vårt samhälle kräver minst gymnasiexamen för att få jobb? skriver Jiang Millington, krönikör, författare och fristående debattör