Helt nya och mindre omfattande yrkesprogram – med speciella yrkesprov. Så vill regeringens utredare få fler elever att klara av gymnasieskolan. "För att dessa nya program ska lyckas behövs nationell reglering och tillräckliga resurser", säger Sveriges Lärares Anna Olskog.

Ett helt nytt och mindre omfattande yrkesprogram vid sidan av de andra nationella programmen – med speciella yrkesprov. Så vill regeringens utredare få in fler elever till gymnasiet.

En utredning föreslår ett nytt treårigt yrkesprogram som ska vända sig till elever som saknar gymnasiebehörighet. Förslaget som fanns med i Tidöavtalet, syftar till att fler elever som i dag inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram ändå ska kunna få en yrkesutbildning.

I åtta kommunala skolor i Göteborg blev endast hälften av eleverna eller färre behöriga till gymnasiet. Nu vill oppositionen i staden att Skolinspektionen ska kunna ta över skolorna. "Helt onödigt", säger Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), ordförande i grundskolenämnden.

Språkstödjare, höga förväntningar och kamratlig anda i en ”blandad” skola. Det pekas ut som orsaker bakom Bengtsfors framgångsrika resultat hos utrikesfödda elever. I år blev alla behöriga till gymnasiet.

En ny skräddarsydd utbildning ska erbjuda elever utan betyg en extra chans. Det är Naturbruksskolan i Uddetorp som upprättat pilotprojektet som tar in åtta elever i början av nästa år. Den nya utbildningen har två inriktningar, det är lantbruksdjur och servicetekniker.

På Hermodsdalsskolan i Malmö har personalen arbetat intensivt med att förbättra både miljö och betyg, men när det var dags för skolavslutning i somras var över hälften inte behöriga till gymnasiet. Nu ska betygen upp igen - och det finns en plan.

Nästan 20 000 elever tog sig inte vidare efter grundskolan, visar ny statistik från Skolverket. I Gnosjö kämpar politiker och lärare för att höja andelen behöriga till gymnasiet. "Resultatet är inte vad vi hoppats på", säger Elina Jonsson, Sveriges Lärare i Gnosjö.

Pojkarna har överlag lägre gymnasiebehörighet än flickorna. I Överkalix syns det tydligast. – Ambitionsnivå och Jantelag kan vara ett par av förklaringarna, säger Katarina Nilsson, Sveriges Lärare i Överkalix.

Strömsund går mot strömmen. Här klarar betydligt fler pojkar än flickor att få gymnasiebehörighet. Men anledningen oroar.

Vi måste våga se att en elev som kommer till Sverige som 13-åring har överträffat förväntningarna om hen har några godkända resultat när hen lämnar årskurs 9. Det handlar inte om etnicitet - det handlar om hur mycket tid och resurser vi ger elever för att nå sina mål, skriver Andreas Mörck, Almega utbildning.