En tredjedel av eleverna med adhd, autism eller andra NPF-diagnoser får inte godkända betyg i grundskolan, visar siffror som Ekot har tagit fram. När Linus Andersson var ung hade han själv stora problem i skolan på grund av sin adhd och och nu som vuxen lärare i Hedemora försöker han göra en extra insats för…

Eskilstuna kommun vill starta en förskoleavdelning anpassad för barn med autism. En av anledningarna är att antalet barn med diagnosen har ökat och det blir svårare att tillgodose de barnens behov.

Ny statistik visar att elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd och autism, har över sex gånger så stor risk för självmordsförsök eller att skada sig själv, jämfört med elever som inte har NPF.

Elever med neuro­psykiatrisk funktions­nedsättning löper 6,5 gånger högre risk att försöka begå självmord jämfört med elever utan diagnos. Nu måste politikerna investera i en skola för alla, skriver Rickard Bracken, Suicide Zero. m.fl.

Underlaget baseras på samtliga elever i årskurs 9 under läsåret 21/22. Denna specifika delrapport studerar eleverna i Riket, vilka uppgår till 119 876 st elever. Underlagen nedan baseras på en statistisk analys av SCBs skolstatistik som samkörts med Socialstyrelsens patientregister. (pdf)

En tredjedel av alla elever med NPF blir inte behöriga till gymnasiet eftersom de saknar godkända betyg från grundskolan. Hör Zelda Bingert som har tre diagnoser och gick ut grundskolan utan godkända betyg. (webbradio)

Skolan är på många sätt redan utmanande för elever med autism och adhd. Att då införa metoder som inte utgår ifrån elevernas individuella förutsättningar och den kunskap som finns om funktionsnedsättningar riskerar att utsätta elevgruppen för en orimligt utmanande skolgång, skriver Anki Sandberg, Riksförbundet Attention. m.fl.

Ungdomar med adhd-diagnoserna i Sverige har mellan 2009 och 2019 blivit fem gånger fler. Men det är knappast barnen som blivit drastiskt annorlunda på tio år. Det vi ser är resultatet av en välvillig men i många fall havererad skolpolitik. Det skriver Emil Nilsén på ledarplats.

Förutom att bristen på lugn och ro i svenska klassrum kan ge vem som helst koncentrationssvårigheter ställer dagens läroplaner helt orimliga krav i förhållande till vad barns hjärnor är kapabla till, skriver Naomi Abramowicz på ledarplats.

Förändringarna i skolan har ställt allt högre krav på elevers förmåga att planera och resonera – långt över vad deras hjärnor är utvecklade att förmå. Till och med lärarna säger ifrån och klarar inte av att göra alla anpassningar som efterfrågas, skriver psykologen Ivo Boytchev.