Lärare slår larm i ny rapport om föräldrar som hotar och ställer orimliga krav. Vi har tagit hjälp av Hans Flygare, Lärarförbundets arbetsmiljöexpert, som tipsar om hur man kan hantera jobbiga föräldrar.
På Björngårdsskolan och Storkyrkoskolan har rektorn satt ned foten. Han tar nu fajten med föräldrarna – och lärarna får ägna sig åt undervisning. "Oerhört skönt", säger läraren Sofia Tallgård.
Orimliga krav, hot och utskällningar från föräldrar är en vardag för lärare, visar en granskning av Lärarförbundet. Coronakrisen spär dessutom på en redan pressad situation, enligt rapporten.
Statskontoret har fått i uppdrag att utreda klagomålshanteringen i skolan. Målet med utredningen är att dokumentationsbördan för lärare ska minska. "Klagomålshanteringen behöver ses över", säger Fredrik Andersson, biträdande kommunombud för LR som lyfter frågan i en motion till helgens LR-kongress.
Skäll, arga mejl och hot är ett vanligt inslag i lärarens vardag. Föräldrar har åsikter om det mesta, inte minst nu under coronakrisen. Det blir ytterligare något de tycker till om utöver allt annat, säger läraren Sophie.
Lärares och rektorers dokumentationsbörda ska minska och elever ska få snabbare hjälp. Det är målet när regeringen ger Statskontoret uppdrag att utreda hur klagomål hanteras inom skolväsendet.
Regeringen ger Statskontoret i uppdrag att utreda klagomålshanteringen i skolväsendet och ta fram rekommendationer för att fler ärenden ska hanteras av huvudmannen. Utredningen ska bland annat leda till att lärares och rektorers dokumentation ska minska och att elever ska få hjälp snabbare.
Skolverket har presenterat sina stödinsatser till lärare, skolledare och huvudmän under coronapandemin. Uppdraget kom från regeringen, och var redan från början omöjligt då regeringen valt att inte lätta på kraven för lärarna. Det är därför med besvikelse som Lärarförbundet tar del av materialet, som inte på långa vägar är tillräckligt.
Det har gått sju veckor sedan gymnasieskolorna i Sverige stängde och eleverna började med undervisning på distans. Men vissa gymnasielever behöver speciellt stöd i skolan. Programmet Funk i P1 har undersökt hur det har gått till. Hör samtalet med programmets reporter Emma Janke och eleven Emilia Hansson som förlorade sitt specialstöd. (webb-radio)