Karin Berg: Motivationen som försvann

NÄR VI VÅREN år 2020 för första gången hänvisades till distansundervisning hände många olika saker som vi från första början inte hade räknat med. Att distansundervisningen så drastiskt skulle påverka elevernas motivation är en av alla dessa saker. Som skola stod vi ganska handlingsförlamade och tittade på när elevernas motivation nästan bokstavligt rann ur dem. Vi visste ju att lärande och motivation på ett eller annat sätt hänger ihop. Samtidigt blev det tydligt att min och mina kollegors kunskap om hur motivation faktiskt fungerar är ganska liten.

Begreppet motivation är omtvistat och ett allt annat än enkelt begrepp. Inom skolan har vi länge pratat om inre och yttre motivation. Den yttre motivationen handlar om att vi gör saker för att få eller uppnå något annat mål: pengar, höga betyg, eller ära och socialt anseende. Den inre motivationens mål är i stället själva kunskapen i sig – man drivs av ett intresse av att kunna det som lärs ut. Dock visar motivationsforskningen att det sällan är så enkelt som att det går att dela upp motivationen i två separata delar.

ATT FÖRSÖKA FÖRSTÅ varför mina elever inte längre känner sig motiverade har blivit som en gåta för mig att lösa. Jag har letat i professor Victor Vrooms förväntansteori, som redan år 1964 lyfte vikten av höga förväntningar på eleven, att eleverna tror på sig själva och har de verktyg som krävs för att uppnå målet. Men också att relationen mellan värdet på insatsens resultat och insatsens uppoffring är i balans.

Även i den banbrytande psykologen B. F. Skinners behavioristiska belöningsmodell har jag försökt hitta svaren på varför elevernas motivation tryter. För att sedan landa i den psykologiska makroteori som på svenska skulle kunna kallas ”självbestämmandeteorin” (Self-determination theory).

Denna teori, som utvecklats mycket under 2000-talet, försöker förstå hur individ- och miljöfrågor främjar eller hämmar olika beteenden, och har slagit fast att människan inte nödvändigtvis motiveras av belöningar, utan av sin sociala kontext. Skolan som socialt sammanhang är troligen en betydande motor för elevernas motivation och kanske helt avgörande för skolframgången. Distansundervisningens omotiverade elever signalerar det, men i dagsläget har vi mer frågor än svar.

MÅNGA ANSER ATT det är fult att prata om att stimulera elevernas motivation. I stället borde eleverna inte känna efter så mycket, utan bara göra sina uppgifter. Jag tror att efter detta pandemityngda år kommer samtalet om motivationen och skolan att tas på ett annat allvar. För nu vet vi hur svårt det är att lära utan den.

När vi återgår till en mer normal verklighet hoppas jag att vi på ett nytt sätt ser skolans sociala interaktion som en av huvudnycklarna till elevernas motivation och aldrig någonsin igen glömmer bort vikten av att lära tillsammans. Vi behöver bättre förstå vad det är i den sociala kontexten som driver lärandet framåt. Det är bara en av många dörrar jag ser fram emot att öppna i jakten på den försvunna motivationen.

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2021.

Tema: Vuxenutbildning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad! 

Sök på ’Skolporten’ i App Store eller Google Play