Heja elevhälsa!

På Visättraskolan i Huddinge vände man motgång till framgång genom att storsatsa på elevhälsan.

LJUDET FRÅN LEKANDE barn hörs på långt håll. Det är den första riktiga vinterdagen, men att det är kallt, tidigt på morgonen och långt till lov märks inte av här på Visättraskolans skolgård. Stämningen verkar vara på topp.

För fyra år sedan var läget helt annorlunda. Då, när rektor Semira Vikström tog över, var Visättraskolan – en kommunal skola i Huddinge kommun med 370 elever i årskurs F-6 – en skola i kris.

– Det var en skola på nedåtgång och mitt uppdrag var tydligt: Jag skulle vända på utvecklingen, berättar Semira Vikström.

När hon installerat sig insåg hon att det krävdes insatser på alla fronter. Budgeten visade röda siffror, incidentrapporterna om kränkande behandling duggade tätt. Dessutom var kunskapsresultaten låga och lärare mådde dåligt. Det behövdes såväl akuta förändringar som förändringar på lång sikt.

Utifrån tanken att såväl elever som lärare enbart kan prestera om de mår bra, påbörjade man på höstterminen 2013 ett arbete med en prioriterad elevhälsa.

– Jag började med att göra en kartläggning för att synliggöra verksamhetens styrkor och utvecklingsmöjligheter. Ett viktigt område var just arbetet med trivseln och tryggheten på skolan, och här visste jag att en prioriterad elevhälsa skulle vara avgörande.

– Till en början handlade det om att ta fram fungerande rutiner och anpassa elevhälsan utifrån behoven som synliggjorts. Erik Hall, som tidigare var kurator på skolan, fick ett utökat ansvar och började arbeta heltid. Vi tillsatte en skolsyster på heltid och bildade ett trygghetsteam, förklarar Semira Vikström.

ERIK HALL är nu biträdande rektor med ansvar för elevhälsoarbetet, där även skolans trygghets- och trivselarbete ingår.

– Arbetet har sin grund i planen mot diskriminering och kränkande behandling, och skolan arbetar aktivt för att konkretisera innehållet i planen för personal och elever. De senaste fyra läsåren har siffrorna för elevernas upplevda trivsel och trygghet på skolan stadigt förbättrats, säger Erik Hall.

Att arbeta med föräldrarna var ett annat led. Tidigare fanns en bristande tillit till skolan och dess arbete, och fokus blev transparens och tillgänglighet. Man började arbeta aktivt med hemsidan och klassbloggar och startade en Facebooksida.

Det var också viktigt att få elever och föräldrar att känna sig stolta över Visättraskolan. Posten avsatt för marknadsföring i budgeten användes i stället till att införa ”Visättraskolans dag”, en stor fest i början av höstterminen, där man bjöd in artister som Sean Banan och Samir & Viktor. Den första festen hölls läsårstarten 2014/15 och tillställningen har blivit en succé.

Så småningom började attityden vända – eleverna började prata med stolthet om sin skola. En ”Visättraanda” började sakta men säkert byggas upp.

I kommunens senaste elev- och fritidshemsenkät fick Visättraskolan ett kvalitetsindex på 9,2 av max 10 på frågorna som rörde trygghet och nöjdhet.

ETT ANNAT OMRÅDE som skolan valde att fokusera på var rastverksamheten. #roligareraster blev en insats i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Att det gett resultat märks tydligt under förmiddagsrasten. Ur högtalare strömmar musik, ett hundratal barn leker i olika konstellationer och här finns också en rad vuxna som närvarar.

– Rastverksamheten är den största insatsen för det här läsåret när det gäller tryggheten, kommenterar Erik Hall, och visar runt på skolgården.

Med jämna mellanrum blir han avbruten av barn som hejar på honom med förnamn, barn som kramas och barn som helt enkelt vill visa något projekt i största allmänhet.

MITT I KLUNGAN av ett gäng elever i färd med att kasta prick står Alva Ekholt, tolv år. Hon har gått på Visättraskolan i sex år, och har alltså varit med och sett skolan förändras.

– Mina föräldrar ville inte att jag skulle börja här, men jag kom inte in på någon annan skola. Det är jag glad över i dag. I början var det bråkigt, men det är det inte längre, konstaterar hon.

Och det är inte bara eleverna som trivs bättre. Även personalens välmående har ökat på skolan. Medarbetarenkäter visar att den arbetsrelaterade utmattningen har sjunkit rejält.

Den prioriterade elevhälsan har lett till att lärarna i högre utsträckning kan fokusera på undervisningen och även vända sig till elevhälsan för att få stöd och avlastning i arbetet med elever som utmanar på olika sätt.

Jimmy Askelius är lärare i årskurs 4–6 och förstelärare i IT. Han var vikarie på skolan i mitten av 2000-talet och bestämde sig för att aldrig mer sätta sin fot här. Men det var innan förändringsarbetet påbörjades.

– I dag jobbar jag här och sonen går i förskoleklassen, säger han och skrattar.

SKOLLEDNINGEN SER OCKSÅ att arbetet med trygghet och trivsel har bidragit till ökade kunskapsresultat.

– Det är dock en utmaning för oss att jämföra – förutsättningarna skiljer sig åt från år till år. Exempelvis definierades 39 procent av eleverna i årskurs 6 som nyanlända vårterminen 2017. Vi kan dock se ökade kunskapsresultat för de enskilda klasserna, och det är den enskilda elevens progression som måste vara i fokus, säger rektor Semira Vikström, som avslöjar att hon i början inte riktigt förstått vidden av uppdraget.

– Men den känslan vände snabbt. Även om vi inte är i hamn än, känner jag mig otroligt stolt över vad vi åstadkommit. Faktum är att det här är det roligaste jag gjort yrkesmässigt.

Av Anna-Maria Stawreberg

Foto Emil Nordin

Fakta/3 tips för att prioritera elevhälsan

• Få med personalen – tydlig organisation, ha en tydlig vision som är känd av alla, kartlägg verksamheten för att synliggöra styrkor och utvecklingsområden
• Få med föräldrarna på tåget – avsätt tid för samtal och låt verksamheten präglas av transparens.
• Inkludera elevhälsans arbete i det systematiska kvalitetsarbetet. Se planen mot diskriminering och kränkande behandling som en viktig del i det främjande och förebyggande arbetet.

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 1 2018.

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)