Ge tid till högläsning

Alla är överens – det språkutvecklande arbetet i förskolan lägger grunden för barns språk, lek och lärande. Ändå har högläsning låg prioritet i förskolans undervisning.

Trots omfattande kompetensutvecklande insatser och gedigen evidens är högläsning i förskolans undervisning varken systematisk eller ingår i planerade processer. En orsak kan vara hur undervisning och grupper organiseras i förskolan, menar Elisabeth Mellgren, som är filosofie doktor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

I den uppmärksammade debattartikeln ”Förskolans organisation avgörande för barnens språkutveckling” i Göteborgs-Posten i slutet av förra året efterlyste hon tillsammans med en rad andra forskare tydligare riktlinjer kring barngruppens organisation för att förskolans personal ska kunna använda sin kompetens optimalt.

Om det är för många barn i gruppen är det är svårt att få till högläsning som ger barnen utrymme för att relatera till egna erfarenheter, men även till texten och att återkoppla till det som lästes tidigare, konstaterar Elisabeth Mellgren.

Men det handlar inte bara om antalet barn utan också om antalet möjliga relationer som skapas i en grupp, understryker hon. I en grupp med tolv barn finns det 66 möjliga relationer. Ökas antalet barn till 18 uppstår 153 möjliga relationer:

– Det är viktigt att ta hänsyn till hur många relationer ett litet barn kan hantera.

ELISABETH MELLGREN pekar också på att högläsningen i förskolan har låg prioritet och sällan planeras som en lärandeaktivitet.

Samtidigt är det inte mycket som behövs – små men medvetna insatser kan göra stor skillnad, understryker hon och refererar till en interventionsstudie med enskild högläsning. Den visar bland annat hur ett förskolebarn som hade svårt att fokusera vid högläsning i grupp bara efter ett par gånger med enskild läsning kunde lyssna aktivt, utan att bli störd av att andra barn lekte runt omkring.

– Att pedagoger tar sig tid för att läsa för ett barn ger en enorm effekt. Det är givetvis mycket som ska rymmas i förskolans vardag, men kanske kan en pedagog läsa med ett barn eller en mindre grupp någon gång i veckan, säger Elisabeth Mellgren.

ANNA DEGERMAN, specialpedagog vid fem förskolor i Landskrona, bekräftar att struktur, kunskap och medvetenhet är avgörande för att få kontinuitet i arbetet med språkutveckling. Flera av de förskolor hon arbetar på präglas av en hög andel flerspråkiga barn – på vissa förskolor har upp till 97 procent av barnen annat modersmål än svenska.

– Insikten om att många av våra barn möter svenska endast i förskolan har resulterat i att vi sedan ett par år tillbaka fokuserar på språkutveckling. Konkret bygger vår modell på att alla förskolor i området, oavsett åldersgrupper, arbetar med samma bok under ett läsår. Boken genomsyrar allt vi gör i syfte för att stärka barnens ordförråd och språk, berättar hon.

Att utgå från en gemensam bok skapar i sig struktur, värdefullt kollegialt lärande och mindre stress, poängterar Anna Degerman.

– Bokens innehåll går ju att utveckla i det oändliga, samtidigt som det gemensamma temat ramar in och skapar igenkänning hos alla barn och förskollärare. En fördel är också att personal enklare kan stötta upp på andra avdelningar genom att alla känner igen innehållet i temat och är väl bekanta med karaktärerna i boken.

Anna Degerman understryker vikten av kunskaper i språkutveckling. I hennes förskoleområde har all personal fått en generell kompetensutveckling i ämnet.

– För att kunna arbeta språkutvecklande behövs kunskap om hur barn lär sig språk. Här har vi tagit hjälp av en logoped men också samverkat med grundskolans skolintroduktion som har stor erfarenhet av flerspråkighet.

FAKTA/Så kan förskolan arbeta med högläsning

• Planera i arbetslaget vilken/vilka böcker ni ska läsa med barnen.
• Förbered genom att läsa boken själv och fundera på vilka samtalsämnen som kan komma upp, både i relation till textens innehåll, ordval, formuleringar och bilder.
• Anpassa gruppens storlek så att alla kan komma till tals.
• Uppmuntra barnen att samtala om boken och om sina egna erfarenheter.
• Lyssna på barnens frågor och reflektioner.
• Läs en bok flera gånger.
• Fortsätt att läsa för avkoppling och vila samt vid spontana lästillfällen.

Källa: Elisabeth Mellgren, filosofie doktor i pedagogik, Göteborgs universitet

Av Susanne Sawander

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2021 – ute 31 mars!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!