Fria skolvalet orsak till elevers försämrade resultat

Det fria skolvalet är en bidragande orsak till de svenska elevernas försämrade kunskaper. Det menar Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola.
– Vi kan se att ökad skolsegregation leder till att eleverna får förenklad kunskapssyn och försämrade resultat i internationella kunskapsmätningar, säger han.

Anders Jakobsson har lett ett forskningsprojekt om svenska elevers prestationer i naturvetenskap – ett ämnesområde där svenska elevers kunskaper tydligt har försämrats under de senaste tio åren i internationella kunskapsmätningar som Pisa och Timss.

Forskarna i projektet ”Storskaliga studier och elevers prestationer i naturvetenskap i ett longitudinellt perspektiv” har analyserat elevsvar från Pisa-data mellan åren 2000-2009.

När de jämförde olika svenska skolors resultat visade det sig att det skett en väldigt tydlig ökning i skillnaden mellan lågpresterande och högpresterande skolor: Från 8 procent till 22 procent, vilket är en tredubbling av den så kallade ”mellanskolevariansen”.

Enkelt uttryckt kan man säga att skolorna med sämst resultat i Pisa-mätningarna har fått ännu sämre resultat. Och det är de medel- och lågpresterande elevernas resultat som har sjunkit mest.

Någonting har hänt i de svenska klassrummen på 2000-talet som gör att resultaten sjunker, förklarar Anders Jakobsson. I forskningsprojektet undersöker forskarna möjliga förklaringar.

Bland annat har de kunnat se att eleverna klarar sig bra, eller till och med mycket bra, när det gäller att lösa faktabaserade frågor, men mycket sämre när det gäller de förklarande och problemlösande uppgifterna.

Anders Jakobssons hypotes är att det fria skolvalet har orsakat utvecklingen där klyftorna mellan svenska skolor blir allt större.

– Vi kan se att när studiemotiverade elever väljer bort vissa skolor så uppstår en kamrateffekt som ofta är negativ för de elever som är kvar. Klassrummen utarmas. I dessa klassrum handlar det enbart för läraren om att få upp elevernas betyg till ett G, läraren kan inte ägna tid åt fördjupningar i ämnet.

Under åren 1995-2007 visar Timss-mätningarna att Sverige är det land med störst nedåtgående trend av samtliga deltagande länder. Pisa-resultaten visar en liknande trend, som dock inte är lika dramatisk. Och just i ämnesområdet naturvetenskap är det störst skillnad mellan svag- och högpresterande elever.

Svenska elevers sjunkande Pisa-resultat har haft stor betydelse som politiskt argument för att genomföra flera av de nya utbildningsreformerna, säger Anders Jakobsson. Men skolreformerna har egentligen drivits igenom på tvivelmässiga premisser, anser han.

– Vi kan se andra åtgärder för att nå bättre resultat, att arbeta för en likvärdig skola är ett sådant exempel.

När det gäller likvärdighet är Sverige i dag sämst i Norden. Andra länder med goda resultat i Pisa har hög grad av likvärdighet som exempelvis Finland, Sydkorea och Kanada till exempel.

– I länder där likvärdigheten minskar, där sjunker också resultaten. Vi kan se att skolsegregationen får en kunskapsmässig betydelse, säger Anders Jakobsson.

Moa Duvarci Engman