”Det är vi som misslyckas med vårt jobb om eleven får ett F”

BROMMA
Om en elev inte klarar skolgången är det skolan som har misslyckats, menar specialpedagogen Maria Glasencnik och rektorn Caroline Asplund. Praktiska gymnasiet Bromma har lyckats höja närvaron.

På Praktiska gymnasiet Bromma går 240 elever på olika yrkesprogram eller något av de två introduktionsprogrammen. Flera av dem har en besvärlig skolgång bakom sig. Många har haft någon form av stöd och ungefär 30–40 procent har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

– Men vi jobbar utifrån att alla har rätt till stöd, diagnos eller inte, säger specialpedagogen Maria Glasencnik.

Hon tycker att det är fel att tala om skolmisslyckanden när det gäller elever som har få godkända betyg.

– Det blir som om det var deras fel. Men det är vi som misslyckas med vårt jobb om eleven får ett F.

Hon får omedelbart medhåll av rektor Caroline Asplund, som försöker bidra till att vända på perspektivet hos personal, vårdnadshavare och elev.

– Jag som rektor har misslyckats med att leda lärare och elevhälsa, som i sin tur ska leda och stödja eleven. Jag vill väcka insikten om att vi har en uppgift tillsammans, säger Caroline Asplund.

MÅNGA AV DEM som går här har lågt självförtroende, särskilt de som saknar många betyg från grundskolan, berättar Maria Glasencnik.

– Vi jobbar mycket med mantrat ”du är inte din prestation”. Vi är tydliga med att vi alla kan ha en mindre bra dag. Efter ett tag känner sig eleverna trygga med att säga ”jag har en dålig dag” i stället för ”jag är sämst”.

Den här veckan gäller fortfarande fjärrundervisning, men en del elever är på skolan. Några som är i stort behov av stöd har undantagits hela tiden, andra kommer in ibland. Elevhälsan har som rutin att ringa till de elever som i vanliga fall gärna kommer och knackar på hos dem på plats.

– I går pratade jag med en elev och hörde att han lät låg så då föreslog jag att han skulle komma in i dag när jag skulle vara här. En annan ringde själv och undrade om han fick komma. Hemma var det svårt att koncentrera sig när dataspelet låg i nästa flik på datorn, berättar Maria Glasencnik.

Bemötande och att få till relationer med eleverna är viktigt för att skolgången ska fungera. Skolan fokuserar också mycket på att höja närvaron. Myndiga elever kan inte frånvaroanmäla sig själva i systemet, utan måste ringa. Gör de inte det ringer eller sms:ar skolsköterska, kurator eller mentor. Senaste halvåret har eleverna ökat närvaron med 12 procent.

– Vi ser inte närvaron som frivillig. Har man väl sökt och kommit in här ska man vara på plats, precis som på en arbetsplats. Eleven ska alltid känna sig saknad, säger Caroline Asplund.

VID EN FRÅNVARO på mer än 15 procent görs en frånvaroutredning. Är det faktorer utanför skolan, som till exempel sömnproblem som påverkar, känner sig eleven illa behandlad på skolan eller skäms hen kanske för att inte ha lämnat in uppgifter? Vad kan skolan göra för att stötta?

Lärare, mentorer och elevhälsoteamet följer kontinuerligt upp hur det går för varje elev.

– Det kanske inte fungerar för eleven i ett ämne, men går bra i ett annat. Då frågar man ”vad gör du som fungerar?” Det kollegiala lärandet är konstant, säger Maria Glasencnik.

MARIAS OCH CAROLINES TIPS:

• Lagbygge i kollegiet med gemensamt ansvar för eleverna.
• Lär känna eleven. Den som är trygg har lättare att prata om sina behov.
• Ställ öppna frågor. Inte ”Vill du ha hjälp?” utan ”Vad kan jag hjälpa till med?”

Artikeln är ett utdrag ur en större temaartikel om skolmisslyckanden ur Skolportens magasin nr 2/2021. 

Av Ann Patmalnieks

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2021 – ute 31 mars!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!