Den allvarsamma leken

Pedagogerna på förskolan Labyrinten ägnar en stor del av sitt arbete åt lek. De är på rätt spår. I den nya läroplanen betonas leken ytterligare.

PÅ FÖRSKOLAN Labyrintens avdelning Röd på Värmdö utanför Stockholm kvittrar fåglarna. Stämningen är fridfull, om man bortser från vrålen från lejonen som med jämna mellanrum ljuder i den stora, ombonade leksalen.

I en djungelkoja sitter förskolläraren Veronica Porsén tillsammans med tre av förskolebarnen. De spanar ut över savannen där pedagogen Johanna Eriksson precis fångat in Victor och Ludvig, och placerar dem i en bur.

Buren bär spår av en fikastund, något som, så snart Johanna Eriksson pustat ut och satt sig i resterna av ett tåg, förklarar orsaken till:

– Vi började dagen med att leka familj, när några i familjen transformerades till hundar, som blev vildhundar och som sedan inspirerade hela gänget att börja leka djungel.

Så kan det se ut på Labyrinten, där pedagogerna tar leken på högsta allvar. Leken i rummet bara fortsätter att pågå. Jägarna jagar lejonen med osynlighetsskynken, lejonen förvandlas till dinosaurier och sedan åter till lejon.

I DEN REVIDERADE läroplanen för förskolan, som träder i kraft i juli i år, betonas leken mer än tidigare: ”Lek ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande”, står det skrivet. Riktigt så såg det inte tidigare ut på förskolan Labyrinten.

– När vi började jobba med den här barngruppen fanns det nästan ingen samhörighetskänsla. Det ville vi ändra på, och det senaste året har vi bokstavligen ”lekduschat” barnen. Det leks generellt för lite på förskolan, och numera behöver vi vuxna lära barn att leka, säger Johanna Eriksson.

Förskollärarna gick på ett seminarium, läste på om lek och beslöt sig för att prioritera leken i gruppen. Ändringen kom snabbt. Sammanhållningen i barngruppen ökade, barnen började lyssna på varandra, men blev också modigare var och en för sig, och fick en starkare jag-känsla.

– Leken ger så mycket: empati, bearbetning och utveckling. Eftersom vi pedagoger är inne i leken, kan vi möta barnen där, och hjälpa dem med de utmaningar de har, förklarar Johanna Eriksson.

Utmaningarna kan till exempel vara språkliga. I leken vågar barnen plötsligt pröva och öva på nya ord och skäms inte längre för eventuella talproblem. Men det handlar också om att öva på nya situationer.

– Ett barn har berättat att hen åkte buss till förskolan. Därför blev det en buss här, säger Johanna, och pekar mot raden av stolar där vi sitter.

PEDAGOGERNA PÅ Labyrinten är glada över att den nya läroplanen lägger större fokus på leken. Men, poängterar de, det är viktigt att pedagogerna är med i leken. Att stå utanför och titta på är inte lika effektivt som att vara med. Själv gick Johanna på utbildning för drama- och specialpedagogen Ylva Andersson, något som gett henne många idéer.

VIKTEN AV flexibilitet, men också att förskolläraren lyhört styr leken, framkommer i översikten Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan, som Skolforskningsinstitutet nyligen gjort. Där betonas att förskollärarens uppgift blir att regissera, genom att ordna förutsättningarna för lek, och att därefter själv delta genom guidning, medling och närvaro. Samt att det är viktigt att observera och göra reflektioner utifrån det som händer under leken, och utifrån detta justera regin för nästa dags lek.

– Det är viktigt att vara flexibel, att låta leken ändra form under dagen. Här har vi möblerat med många öppna ytor, vi kan flytta om och vi låter till viss del leken styra reglerna.

Exempelvis får barnen vara på borden, om de leker att borden är sängar. De får ta in uteleksakerna i hallen, om de leker att bandyklubborna är hästar och så vidare, säger förskolläraren Johanna Eriksson.

Fakta/
Pedagoger – så värnar ni barns lekstyrka

• Ta leken på allvar och låta den ta plats i barnens tillvaro.
• Delta i leken, men låt den samtidigt ske på barnets villkor. Var närvarande och styr varsamt genom att avleda eller ge nya idéer när det finns behov.
• Skapa förutsättningar med hjälp av möblemang, flexibelt sinne, idéer och obruten tid.
• Såväl Barnkonventionen som den reviderade läroplanen betonar vikten av lek. Som vuxen kan man bidra till att den fördjupas, men man bör vara försiktig med att låta den bli alltför pedagogisk.

Källa: Johanna Eriksson, Veronica Porsén och Margareta Öhman, psykolog och aktuell med boken Värna barns lekstyrka.

Läs mer: 
Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan, översikt från Skolforskningsinstitutet 2019. Värna barns lekstyrka av Margareta Öhman, Gothia fortbildning 2019.
För lekinspiration: Lekfrämjandet, ipa-sweden.org

Av Anna-Maria Stawreberg

Foto: Emil Nordin

Detta reportage är publicerat i senaste numret av Skolportens magasin – ute nu!

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera