”Statsbidrag hotar skolans organisation”

Skolan är inte betjänt av politiska utspel och hierarkiska system. Vi behöver ett nytt ledarskap som utgår från varje skolas unika organisation, skriver Alf Solander, rektor i Botkyrka, skoldebattör och författare.

VI LEVER I EN paradoxal tid när staten låter hundratals miljoner hagla i form av statsbidrag över skolorna. Pengar som försvinner i den permanenta avdunstningens kemi, utan verkan och utväxling. Tänk om resurserna hamnade rätt, nära eleverna och utan dränerande energitapp på vägen.

Det senaste utspelet är 10 000 kronor extra i lön till förstelärare i utsatta områden. Nog för att lärare förtjänar högre lön, men andra skolor blir inte passiva i kampen om goda lärare och ökad lönekonkurrens påverkar ekonomin negativt. Och handen på hjärtat: Hur enkelt är det att dra gränser mellan pedagoger? Förstelärarskapet är något av ett lotteri och många lärare är lika kompetenta till en och samma tjänst. Det skapar split och besvikelse och gör inte utsatta skolor bättre. På vilket sätt utvecklas skolan av nya mellanled i en redan dysfunktionell struktur?

Hierarkiska system kan inte rädda vår skola. Höga makthavare inom politik och departement kan tänka rätt, men deras tankar tappar i substans under den långa vägen till klassrummet. På samma vis går informationen från skolledarna och lärarna, som ju är närmast eleverna i den praktiska vardagen, förlorad i motsatt riktning.

Aktörer på departement eller i den politiska eliten är snabba att tänka ut lösningar, men generella satsningar fungerar inte eftersom varje skola är unik med sina behov. När staten bombarderar med statsbidrag är tanken god, men skada uppstår när skolor och förvaltningar tar emot riktade pengar och samtidigt sparar på andra funktioner för att nå sina effektiviseringskrav. Hela skolans organisation hotas – det ena benet bär inte det andra när muskulaturen urholkas.

Det handlar om att återupprätta professionerna och våga tro på lärarna, skolledarna och inte minst elevernas förmåga att ta ansvar. Vi behöver ett nytt ledarskap som utgår från varje skolas unika organisation. Lokalt måste frågan ställas: Vad behöver vi för att kunna lösa just vår situation och de villkor som gäller oss?

SER-forskningen (School Effectiveness Research) visar tydligt att skolor där lärarna och rektorerna ges hög autonomi har högre måluppfyllelse än skolor styrda uppifrån. De som är närmast ett problem har störst chans att lösa det. Höga politiker och tjänstemän är så upptagna i sin interna kamp att de slussar pengarna fel och förbiser var kunskapen och kraften finns. Ge skolorna, lärarna och det lokala ledarskapet en chans. Sluta mäta och inspektera och bestämma in absurdum och lägg resurserna nära eleverna. Det är inte anarki att se det unika och att skräddarsy lösningarna utifrån varje skolas behov.

Vi har redan skickliga lärare och skolledare – allt som saknas är mandatet och tilliten och att skolans många miljarder som försvinner i byråkrati och felaktig styrning landar rätt.

Av Alf Solander 

Alf Solander är rektor för Tumba gymnasium i Botkyrka, skoldebattör och författare till Konsten att leda en skola – att göra det omöjliga (Lärarförlaget, 2017). Han har tidigare arbetat som gymnasielärare och gymnasiechef i Stockholmsområdet.

Krönikan är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 5/2019

Läs fler av Alf Solanders texter på SKOLPORTENS EXPERTPANEL som består av personer som återkommande utifrån sitt ämnesområde, sin expertis, skriver om en praxisnära fråga: utmaningar som de har stött på i yrkesutövningen och hanterar på olika sätt. Tanken är att erbjuda läsarna inspiration, konkreta råd, exempel och verktyg kring hur de kan arbeta i sin yrkesvardag.

Skolporten har en uppdaterad app!

Ladda ner den i App Store eller Google Play!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera