Specialpedagogik i gymnasiet

Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Den 1 juli 2025 införs Gy25 för gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Alla ämnesplaner utformas som sammanhållna ämnen med nivåer i stället för dagens kurser, och kursbetygen kommer att ersättas av ämnesbetyg. Ta del av en tydlig genomgång av de förändringar som kommer att genomföras, samt vad dessa kan innebära för elever i behov av stöd och för dig i din yrkesroll.

• Varför genomförs ändringarna?
• Hur påverkas bedömning och betygssättning?
• Hur kommer övergången från kursbetyg till ämnesbetyg att gå till?
• Hur kan du som specialpedagog/speciallärare förbereda dig på bästa sätt?

Pernilla Lundgren

UTBILDNINGSKONSULT

Pernilla Lundgren har en bakgrund både som lärare och forskare. Sedan 2009 har hon arbetat med bedömnings- och betygsfrågor, bland annat på Stockholm stads utbildningsförvaltning, Skolverket och Karlstads universitet. Pernilla ansvarade under sin tid på Skolverket för de allmänna råden om betyg, var expert i Betygsutredningen och arbetar nu som frilansande utbildningskonsult. Hon är aktuell med boken Ämnesbetyg i gymnasieskolan – en handbok (utgivning april 2024).

2. Matematiksvårigheter på yrkesprogram

Varje år avslutar tusentals elever på yrkesprogram sin gymnasieutbildning utan fullständig examen, och icke godkänt betyg i matematik är en avgörande orsak till detta. Vad är det som gör att matematiken blir så svår när eleverna kommer till gymnasiet, trots att de har godkända betyg från grundskolan och en stor del av Ma1A är repetition från årskurs 9? Handlar det om glädjebetyg, eller finns det ett glapp mellan grundskollärares och gymnasielärares sätt att undervisa? En aktuell forskningsstudie pekar på att svaret på frågan snarare kan finnas i elevernas självbild och identitetsskapande, och att det krävs mer än matematikinsatser för att få eleverna att lyckas.

Karoline Holmgren

FIL.DR

Karoline Holmgren är forskande specialpedagog med flera års erfarenhet av skolutvecklingsarbete, och brinner för praktiknära forskning. Karoline disputerade 2024 vid Umeå universitet med avhandlingen Mål, matematik och mening. Om identitet i mötet med gymnasieskolans yrkesprogram.

3. Dyskalkyli – forskningsläge, utredning, diagnostik och åtgärder 

Forskningen om dyskalkyli har under flera decennier varit eftersatt, men har på allvar börjat ta fart under de senaste 10-15 åren. Diagnosen börjar också bli mer känd i samhället och i våra skolor, vilket avspeglas i ett ökande antal remisser med dyskalkylifrågeställning till de logopedkliniker där matematiksvårigheter utreds. Under föreläsningen kommer du att få fördjupad kunskap om dyskalkyli samt förslag på hur du

som speciallärare och/eller specialpedagog kan stötta elever med diagnosen.

• Så definieras diagnosen dyskalkyli.
• En översiktlig bild av forskningsläget idag.
• Så går en dyskalkyliutredning till.
• Åtgärdsförslag efter en utredning.

Sofia Karlsson

LOGOPED

Sofia Karlsson är legitimerad logoped och huvudprocessledare inom dyskalkyli på Logopedkliniken, Danderyds sjukhus. Som kliniker har hon flerårig erfarenhet av såväl dyskalkyliutredningar som utredning av språkstörning/DLD och dyslexi.

4. Strukturerad intensivundervisning i matematik

Att erbjuda intensivundervisning i matematik är en metod för att stötta elever i matematiksvårigheter och ge dem ökad tilltro till sin egen förmåga. Men för att insatsen ska ge de resultat som önskas behöver intensivundervisningen struktureras och utvärderas på ett effektivt sätt, på individ-, grupp- och organisationsnivå. Ta del av två erfarna lärares erfarenheter av hur de har arbetat med intensivundervisning och steget före-undervisning på gymnasiet. Föreläsningen presenterar forskning och bakgrund till vad intensivundervisning innebär, samt ger praktiska förslag på hur insatsen kan organiseras och genomföras på din arbetsplats. Metoden kan fungera även i andra ämnen än matematik.

Annalena Önnhed

SPECIALPEDAGOG

Annalena Önnhed är gymnasielärare i matematik och kemi, specialpedagog samt speciallärare med inriktning mot matematikutveckling vid Lerums Gymnasium. Hon arbetar också som pedagogisk utvecklare vid Nationellt centrum för matematikutbildning vid Göteborgs universitet, NCM.

Ulrica Dahlberg

PEDAGOGISK UTVECKLARE

 

Ulrica Dahlberg är gymnasielärare i matematik och fysik och har på Lerums Gymnasium bedrivit vanlig klassundervisning samt intensivundervisning i matematik. Hon arbetar som pedagogisk utvecklare vid Nationellt centrum för matematikutbildning vid Göteborgs universitet, NCM.

 

5. Psykisk hälsa i en digital värld – vad visar aktuell forskning?

Både inom skolan och samhället i stort har det skett en ökad digitalisering under de senaste åren, och ungdomar idag tillbringar en stor del av sin vakna tid framför skärmar, både i skolan och på fritiden. Folkhälsomyndigheten har gått ut med nya rekommendationer gällande skärmtid, men varför? Ta del av en föreläsning som presenterar vad den senaste forskningen visar om hur unga människor påverkas av digitala medier, avseende psykisk hälsa och inlärning.

• Skärmtid för barn och ungdomar – hur ser rekommendationerna ut i Sverige och internationellt?
• Vad visar forskningen vad gäller digitaliseringens för- och nackdelar?
• Finns det ett samband mellan skärmanvändning och ungdomars psykiska hälsa?
• Vilka ungdomar är extra sårbara vad gäller negativa effekter av digitaliseringen?

Lisa Thorell

PROFESSOR I UTVECKLINGSPSYKOLOGI

Lisa Thorell är professor i utvecklingspsykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon forskar om neuropsykiatriska diagnoser samt kopplingen mellan digitala medier och psykisk hälsa.

6. AI som kompensatoriskt stöd

Generativ AI öppnar upp för nya möjligheter i klassrummet, särskilt för de elever som upplever svårigheter med skolarbetet på olika sätt. Men var går gränsen mellan plagiat och stöd? Hur kan vi använda den nya tekniken utan att anpassa bort lärandet? Ta del av en interaktiv föreläsning som beskriver vad generativ AI är och vad du kan förvänta dig av tekniken. Du får också möjlighet att utforska de vanligaste AI-verktygen som lärare har tillgång till. Du lär dig bland annat

• hur chattbotar kan användas som hjälp och var gränsen för fusk går
• hur chattbotar kan användas av läraren för att anpassa innehållet
• hur AI kan generera bildstöd för att konkretisera undervisningsinnehållet.

Jonatan Tensetti

LÄRARE

Jonatan Tensetti är leg. lärare i engelska och svenska och AI-nörd. För närvarande arbetar han som lärare på SFI i Trelleborg, och han är aktuell med boken Med AI som stöd (utgivning hösten 2024). Tillsammans med Danny Stacey och Joel Rangsjö driver Jonatan podcasten AI-snack och hemsidan eduai.se, där de tillsammans med experter utforskar hur AI kan förändra undervisningen.

Joel Rangsjö

LÄRARE OCH VERKSAMHETSUTVECKLARE

Joel Rangsjö är leg. lärare i svenska och spanska, och jobbar för närvarande som verksamhetsutvecklare för AI, från förskola till gymnasium. Hans huvudsakliga patos när det kommer till AI är det tillgängliga lärandet och om detta handlar Joels och Jonatan Tensettis bok Med AI som stöd (utgivning hösten 2024). Tillsammans med Jonatan Tensetti och Dannys Stacey diskuterar han AI i podden AI-snack och på Eduai.se

7. Skrivsvårigheter i gymnasiet – förslag på effektiv respons 

Kraven på att utrycka sig i skrift återkommer i alla ämnen och ökar ju äldre eleverna blir, men det finns elever i gymnasiet som ännu inte har automatiserat stavning och språkriktighet. När all energi går åt till att skriva korrekt påverkas textens form, och ofta måste eleven välja mellan att stava rätt eller fokusera på innehållet. Föreläsningen presenterar en forskningsbaserad strategi för skrivundervisning, där du får konkreta verktyg för att stötta elever i skrivsvårigheter.

• Hur ringar du in elevens specifika behov?
• Hur formulerar du uppgifter på bästa sätt?
• Hur kan du vägleda skrivandet genom undervisning om skrivstrategier?
• Hur kan språkliga fel tolkas och rättas, utan att eleven tappar motivationen?

Ulrika Örtenberg

SPECIALPEDAGOG

Ulrika Örtenberg är gymnasielärare i svenska och historia, specialpedagog och speciallärare med inriktning på läs- och skrivsvårigheter. Hon har många års erfarenhet av praktiknära arbete med elever och universitetsstudenter i skrivsvårigheter. Ulrika är aktuell med boken Skrivsvårigheter i gymnasiet – handbok i effektiv respons (2024).

 

8. Symptomnätverk som alternativ till psykiatriska diagnoser

Varje tonåring är unik, och när psykisk ohälsa uppstår beror det ofta på många olika faktorer som samverkar. De senaste åren har metoden ”symptomnätverk” utvecklats för att analysera den här sortens komplexitet. Genom att skapa ett nätverk för varje elev och hur hens olika problem och styrkor hänger ihop, slipper vi fastna i diskussioner om diagnoser som exempelvis adhd, autism eller social ångest. I stället blir det tydligt vilka negativa spiraler just denna elev behöver hjälp att bryta. Föreläsningen går igenom teorin bakom symptomnätverk, ser på några exempel från gymnasiet och visar metoder för att skapa symptomnätverk med ungdomar.

Lars Klintwall

PSYKOLOG

 

Lars Klintwall är leg psykolog och forskare vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet. Han är årets vinnare av ”Scientist-Practitioner Award”, utdelat av ”European Association for Behavioural and Cognitive Therapies”.