Specialpedagogik i grundskolan

Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1.Formativ kartläggning av elevers läsfärdigheter med LegiLexi – forskning och specialpedagogisk användning 

En alltför stor andel elever i svensk skola har utmaningar och svårigheter med sin läsning. Att mäta och följa tidig läsutveckling är ett viktigt steg för att säkerställa att alla elever får rätt undervisning och stöd. Med det kostnadsfria kartläggningsverktyget från LegiLexi får du som lärare tillgång till ett forskningsbaserat och heltäckande material för att noga kunna följa läsutvecklingen. 

Under föreläsningen får du ta del av den forskning som bedrivs inom LegiLexi samt information om hur verktyget kan vara användbart för dig som arbetar som speciallärare eller specialpedagog.

Linda Fälth

PROFESSOR

Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet och forskar om läsning, läsutveckling och lässvårigheter. Forskningen handlar främst om åtgärdssidan och interventioner för att främja läsutvecklingen hos såväl barn som vuxna som kämpar med sin läsning. Linda har tidigare arbetat som lågstadielärare och specialpedagog.

2. Vikten av mängdträning utifrån ett kognitionsvetenskapligt perspektiv

På senare tid har begreppet ”uthållighetsraset” använts om det faktum att lärare upplever att elever inte har samma uthållighet nu som förr att öva, repetera, misslyckas och försöka igen. Orsaker till detta är sannolikt flera, men mycket tyder på att förändringen inte bara har en negativ påverkan på elevernas skolarbete utan även på deras kognitiva utveckling. Föreläsningen diskuterar uthållighetsraset utifrån kognitionsvetenskapliga perspektiv och ger exempel på hur lärare och specialpedagoger kan skapa möjligheter för elever att utveckla och träna sin uthållighet.

• Hur hänger uthållighet ihop med mängdträning, uppmärksamhet och motivation?
• Varför är prestation och inlärning beroende av uppmärksamhet och arbetsminne?
• Hur ska vi tänka på begreppen uthållighet och mängdträning i samband med specialpedagogik?

Magnus Haake

DOCENT

Magnus Haake är docent i kognitionsvetenskap med inriktning mot lärande och undervisning vid Lunds universitet. Tillsammans med Agneta Gulz leder han forskargruppen Educational Technology Group, som arbetar med klassrumsorienterad forskning i samverkan med lärare och elever. Magnus har skrivit boken Det oumbärliga klassrummet – en framställning på kognitionsvetenskaplig grund (2024) tillsammans med Agneta.

3. Elevers användning av generativ AI som kompensatoriskt stöd

Initialt handlade diskussionerna om generativ AI mest om riskerna för fusk, men idag handlar de också om hur skolan behöver förhålla sig till den nya tekniken, undervisa om den och hur den kan påverka undervisning, lärande och kunskapsmätning. En grupp som dock inte inväntar denna långsamma process är eleverna själva. 

Ta del av en föreläsning om ett nytt forskningsprojekt som har undersökt hur elever använder generativ AI, med särskilt fokus på hur det används som kompensatoriskt stöd. Du får också praktiska exempel på hur specialpedagoger och speciallärare kan använda AI för att stötta elevers lärande på olika sätt.

• Hur använder eleverna generativ AI för att förbättra inlärning och motivation?

• Hur har elever med olika svårigheter drabbats av justeringar som skolor gjort för att bemöta den ökade fuskrisken? 

• Hur riskerar klyftorna mellan elevgrupper att öka om de lämnas att själva utforska hur AI bäst används i skolan?

Mattias Wickberg Hugerth

DOKTORAND

Mattias Wickberg Hugerth är doktorand vid Stockholms universitet, där han forskar om hur vi med hjälp av AI kan skapa digitala stödsystem för elever och lärare som bidrar till elevers kognitiva utveckling. Mattias är även koordinator i Natur- och tekniknätverket inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). I grunden är han lärare i svenska, engelska och IT-ämnen.

4.Specialpedagogers roll i framtidens elevhälsa

Skolinspektionen har under flera år rapporterat att elevhälsans förebyggande och främjande arbete på skol- och gruppnivå ofta uteblir för att i stället fokusera på åtgärdande insatser på individnivå. Elevhälsans arbete omfattas alltför sällan av systematik och en tydlig arbetsprocess, strategier, arbetssätt samt strukturer för samarbeten med lärare och mellan elevhälsans olika yrkesroller. Delvis mot bakgrund av detta tillsatte regeringen 2024 en utredning för att förbättra elevhälsan. Utredningen ska bland annat ta reda på hur elevhälsan i framtiden ska organiseras, vad syfte och uppdrag ska vara och vilka kompetenser som ska ingå.

Föreläsningen diskuterar specialpedagogers roll i elevhälsoarbetet, dels utifrån hur det ser ut idag, dels med reflektioner utifrån vad utredningen kommit fram till – med fokus på hur specialpedagogisk kompetens bäst kan användas på såväl skol-, grupp- som elevnivå.

Maja Lindqvist

SPECIALPEDAGOG OCH FÖRFATTARE

Maja Lindqvist är leg. lärare, specialpedagog och handledare. Hon har lång erfarenhet av att leda utbildningar och skolutvecklingsfrågor samt att handleda yrkesverksamma skolledare och pedagoger. Maja är författare till ett flertal böcker, bland annat Elevhälsoarbete för specialpedagoger – en handbok (2017), Kollegialt lärande – att handleda i skolans värld (2019), Förebygga skolsvårigheter – en handbok (2021) och är nu aktuell med en ny bok om specialpedagogisk kompetens i samverkan med elevhälsan (kommande).

5. Från diagnos till funktionsförmåga med ICF Core Sets

En diagnos kan ge en tydlig fingervisning på vad en elev har svårt att klara av. Men vad händer om vi flyttar fokus från elevens svårigheter och fokuserar på styrkor med utgångspunkt i neurodiversitet? ICF (internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) är en av WHO:s huvudklassifikationer och ett verktyg för att dokumentera aktuellt funktionstillstånd, sätta mål, bedöma behov och följa resultat.

Ta del av en föreläsning om ICF Core Sets, som är en vidareutveckling av ICF och ett nytt digitalt verktyg utvecklat för att underlätta vardagen för individer med autism och adhd, och som fokuserar på individens styrkor.

• Hur kan specialpedagoger bäst använda verktyget?
• Vad innebär ICF Core Sets?
• Vilka är fördelarna med att använda ICF Core Sets?

Sven Bölte

PROFESSOR

Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap och föreståndare för KIND vid Karolinska Institutet. Han är en av världens högst rankade autismforskare och har arbetat med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i forskning, klinik och undervisning i mer än 30 år.

6. Dyskalkyli – forskningsläge, utredning, diagnostik och åtgärder 

Forskningen om dyskalkyli har under flera decennier varit eftersatt, men har på allvar börjat ta fart under de senaste 10–15 åren. Diagnosen börjar också bli mer känd i samhället och i våra skolor, vilket avspeglas i ett ökande antal remisser med dyskalkylifrågeställning till de logopedkliniker där matematiksvårigheter utreds. Under föreläsningen kommer du att få fördjupad kunskap om dyskalkyli samt förslag på hur du som specialpedagog eller speciallärare kan stötta elever med diagnosen.

• Så definieras diagnosen dyskalkyli.
• En översiktlig bild av forskningsläget idag.
• Så går en dyskalkyliutredning till.
• Åtgärdsförslag efter en utredning.

Sofia Karlsson

LEG. LOGOPED

Sofia Karlsson är legitimerad logoped och huvudprocessledare inom dyskalkyli på Logopedkliniken, Danderyds sjukhus. Som kliniker har hon flerårig erfarenhet av såväl dyskalkyliutredningar som utredning av språkstörning/DLD och dyslexi.

7. Psykisk hälsa i en digital värld – vad visar aktuell forskning?

Både inom skolan och samhället i stort har det skett en ökad digitalisering under de senaste åren, och barn och ungdomar idag tillbringar en stor del av sin vakna tid framför skärmar, både i skolan och på fritiden. Folkhälsomyndigheten har gått ut med nya rekommendationer gällande skärmtid, men varför? Ta del av en föreläsning som presenterar vad den senaste forskningen visar om hur barn och unga påverkas av digitala medier, avseende psykisk hälsa och inlärning. 

• Skärmtid för barn och ungdomar – hur ser rekommendationerna ut i Sverige och internationellt?
• Vad visar forskningen vad gäller digitaliseringens för- och nackdelar?
• Finns det ett samband mellan skärmanvändning och barn och ungdomars psykiska hälsa?
• Vilka barn och ungdomar är extra sårbara vad gäller negativa effekter av digitaliseringen? 

Lisa Thorell

PROFESSOR

Lisa Thorell är professor i utvecklingspsykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon forskar om neuropsykiatriska diagnoser samt kopplingen mellan digitala medier och psykisk hälsa.

8. Olyckliga i paradiset – om självmord och diagnoserna i vår tid 

Vi nås av många rapporter om hur dåligt barn och unga mår, där en allt större del av lidandet i Sverige förklaras med en psykiatrisk diagnos. Har antalet elever med svårigheter blivit fler, eller har vi flyttat gränsen mellan friskt och sjukt?  Ta del av en föreläsning som ifrågasätter vedertagna sanningar och bjuder in till reflektion och debatt kring den psykiska ohälsan i skolan och i samhället. Föreläsningen berör också hur vi kan skapa mening och hur det kan gå så långt att unga personer väljer att ta sitt liv, och vad vi kan göra för att inte hamna där. 

• Har stressen verkligen ökat i skolan och i samhället? 
• Vad skulle alternativet till en diagnos vara? 
• Hur har den psykiatriska diagnosen fått en så framträdande plats för att förklara lidande, och vad hände med andra förklaringar? 
• Vad är ett meningsfullt liv?

Christian Rück

PROFESSOR

Christian Rück är psykiater och professor vid Karolinska Institutet. Han svarar på läsarfrågor i Dagens Nyheter och är författare till Ett liv värt att leva: varför självmord blev människans följeslagare (2024) och Olyckliga i paradiset – varför mår vi dåligt när allt är så bra? (2020).