Specialpedagogik i förskolan

Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Barns lärande och utveckling i en digital värld – vad visar forskningen?

Digitalisering i förskolan har debatterats flitigt den senaste tiden och det kan vara svårt att veta hur man ska förhålla sig till detta. Digitala verktyg skulle kunna ha potential att utveckla verksamheten inom förskolan och skolan. Det behövs dock mer forskning på området, särskilt forskning som tar hänsyn till de potentiella nackdelar som digitala medier kan tänkas ha – inte minst för yngre barn i förskoleåldern och barn med särskilda behov. Ta del av en föreläsning som presenterar den senaste forskningen om digitala mediers påverkan på barns utveckling, inlärning och psykiska hälsa, med särskilt fokus på barn i behov av stöd. Föreläsningen diskuterar också de nya rekommendationerna kring barns skärmanvändande som nyligen presenterats.

• Skärmtid – hur ser rekommendationerna ut i Sverige och internationellt?
• Vad visar forskningen om digitaliseringens för- och nackdelar?
• Är vissa barn extra sårbara för negativa effekter av digitaliseringen?
• Finns det ett samband mellan skärmanvändning och barns utveckling?

Lisa Thorell

PROFESSOR

Lisa Thorell är professor i utvecklingspsykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon har bedrivit forskning kring neuropsykiatriska diagnoser, ofta med fokus på adhd i förskoleåldern, sedan 1997. Lisa har också varit delaktig i att ta fram Skolverkets nya skrivelser om digitalisering i förskolans styrdokument, och hon deltar även i den expertgrupp som har ett rådgivande syfte i Folkhälsomyndighetens arbete kring att ta fram rekommendationer om skärmtid för barn och ungdomar.

 

2. Flerspråkighet i förskolan – språklig stöttning, särskilt stöd och andraspråksperspektiv

Förskolan är en viktig arena – och ibland den enda – för flerspråkiga barn att möta och utveckla det svenska språket. Samtidigt visar forskning att det finns barn som på grund av bristande exponering för svenska i förskolan, inte hinner lära sig det i tillräcklig omfattning före skolstart. Språklig stöttning och ett andraspråksperspektiv i såväl vardagliga samtal som planerade aktiviteter är viktigt, och i vissa fall behöver pedagoger även erbjuda särskilt stöd såsom exempelvis TAKK. Ta del av en föreläsning som reder ut begreppen kring syfte, genomförande och utvärdering av både språklig stöttning och särskilt stöd, vilka ofta sammanblandas. Vi får också konkreta råd för att stötta flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan, med särskilt fokus på språkstörning/DLD och specialpedagogens roll.

• Hur stöttar vi flerspråkiga barn i förskolans dagliga verksamhet, med fokus på både transspråkande samt språklig kvalitet och kvantitet?
• Hur särskiljer vi en förväntad flerspråkig utveckling från språkstörning/DLD?
• Hur kan specialpedagoger bäst stötta flerspråkiga barn med språkstörning/DLD?

Karolina Larsson

LEG. LOGOPED/DOKTORAND

Karolina Larsson är legitimerad logoped och doktorerar i logopedi vid Lunds universitet, inom ramen för sin anställning som språk-, läs- och skrivutvecklare i Halmstad kommun. Hennes forskning fokuserar på förskolors språkmiljöer och hur de bidrar till barns språkutveckling, med särskilt fokus på flerspråkighet. Karolina har lång erfarenhet av att arbeta med kompetensutveckling, handledning och olika utvecklingsprojekt i förskola och skola, och har skrivit böckerna Att få barnets språk att växa (2016), Språklig förebild i förskolan (2019) samt är medförfattare till Svenska som andraspråk i praktiken (2024).

3. En förskola för alla barn och varje barn – om inkludering i teori och praktik

Förskolans inkluderingsuppdrag finns med i styrdokumenten genom uttryck som alla barn och varje barn, och är något som alla förskolor ska arbeta efter. Att omsätta teorier om inkludering i praktiken kan däremot många gånger vara en utmaning. Vad kännetecknar en välfungerande inkluderande förskola, där alla barn känner tillhörighet i gemenskapen, lär sig nya kunskaper och där olikheter ses som en tillgång? Ta del av en föreläsning som presenterar den senaste forskningen om inkludering och stödjande insatser i förskolan, och som visar vad som faktiskt fungerar. 

• Hur får vi till ett inkluderande arbetssätt i den dagliga verksamheten?
• Hur utvärderar vi stödjande insatser?
• Vad är viktigt att tänka på i specialpedagogisk handledning och rådgivning som gäller inkluderande arbetssätt och stödjande insatser?

Johanna Lundqvist

LEKTOR

Johanna Lundqvist är specialpedagog samt lektor i specialpedagogik vid Mälardalens och Linköpings universitet. Hon har genomfört flera nya studier om inkluderande undervisning och stödjande insatser i förskolan. Två av dessa – Ways to implement preschool inclusion och Putting preschool inclusion into practice – ligger till grund för föreläsningen. Johanna har även skrivit boken Tidiga insatser och barns utbildningsvägar: inkludering och specialpedagogik (2018).

4. När leken inte fungerar

I förskolan har alla barn rätt att leka – både att delta i social lek och att själv få initiera lek. Att uppleva lekandets egenvärden har en stark koppling till psykisk hälsa och utgör även grunden för inkludering i praktiken. Lek och ett fungerande samspel kan stundtals vara svårt för alla barn, men i varje grupp finns det barn med mer varaktiga utmaningar. Hur kan vi stötta i de situationer där leken helt uteblir, avbryts, kraschar eller går i stå? Ta del av en föreläsning som djupdyker i lekens grundförutsättningar utifrån specialpedagogens roll, och som, utifrån individuella förutsättningar med hjälp av dynamiska kartläggningar, ger konkreta råd och verktyg för hur vi tillsammans får leken att fungera – för alla barn.

• Vilka lekanpassningar och vilket lekstöd behövs på gruppnivå?
• Hur identifierar vi enskilda barns lekstyrka, behov och förutsättningar?

Margareta Öhman

LEG. PSYKOLOG

Margareta Öhman är leg. psykolog och familjeterapeut med många års erfarenhet av konsultation, handledning och fortbildning. Hon har över fyrtio års erfarenhet av att arbeta med lekstöd i förskolan och beskrivs ofta som ”Nordens främsta lekexpert”. Margareta är även författare till ett flertal böcker om lek, bland annat Låt leken främja språket (2022) och När leken inte fungerar (2023).

5. Explosiva barn och positivt beteendestöd i förskolan 

Positivt beteendestöd (PBS) är ett forskningsbaserat förhållningssätt baserat på inlärnings- och utvecklingspsykologi som syftar till att främja utveckling, lärande och livskvalitet samt förebygga och minska olika typer av beteendeproblem. PBS-principerna kan i förskolan användas både på gruppnivå för att skapa en god inlärnings- och omsorgsmiljö, och åtgärdande för enskilda barn med psykisk ohälsa och beteendeproblematik. I föreläsningen ges en översiktlig presentation av PBS-modellen och dess teoretiska grund. Huvudfokus ligger på hur pedagoger och specialpedagoger i förskolan kan förebygga, hantera och minska explosiva och problemskapande beteenden, samtidigt som barnet ges möjlighet att utveckla färdigheter som ökar möjligheten till delaktighet och lärande.

Peter Karlsson

FÖRSKOLLÄRARE OCH LEG.PSYKOLOG

Peter Karlsson är förskollärare, leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. Han har lång erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar med utmanande beteenden, både inom förskola och skola. Idag arbetar Peter i det egna företaget Besiva med handledning, utbildning samt organisations- och implementeringsstöd. Han har skrivit ett flertal böcker om tillämpad beteendeanalys och positivt beteendestöd, nu senast Positivt beteendestöd i förskolan – för lärande, lek och livskvalitet (2023) tillsammans med Eva Thormann.

Eva Thormann

LEG. PSYKOLOG

Eva Thormann är leg. psykolog och verksam som förskolepsykolog i Nacka där hon arbetar med att introducera och sprida positivt beteendestöd på individ-, grupp och organisationsnivå. Hon har lång erfarenhet av att, i samarbete med barn, familjer och personal, arbeta för att minska problemskapande beteenden och främja psykisk hälsa och lärande. Tillsammans med Peter Karlsson har hon skrivit boken Positivt beteendestöd i förskolan – för lärande, lek och livskvalitet (2023).

6. Vad vet vi om ARFID för barn i förskoleåldern?

Många barn har perioder av att vara petiga med maten. För de flesta går det över efter 6-årsåldern, men för några barn är det mer varaktigt och mat förknippas med en stark motvilja, vilket kan ta sig uttryck exempelvis i konsistenser, specifika färger eller rädsla för kvävning. En relativt ny diagnos är ARFID (avoidant restrictive food intake disorder). ARFID kännetecknas av ett kraftigt begränsat matintag som leder till att tillväxten hämmas, vilket kan få betydande långsiktiga konsekvenser för barnet. Det är inte ovanligt att diagnosen förekommer samtidigt som autism och adhd. Föreläsningen beskriver den forskning som finns om ARFID för barn i förskoleåldern, och ger praktiska råd kring vad förskolan kan göra för att uppmärksamma och stötta dessa barn.

• Vad vet vi idag om förekomst, orsaker, samsjuklighet och förlopp av ARFID?
• Hur kan vi skilja mellan ARFID och andra ätproblem?

Lisa Dinkler

BITRÄDANDE LEKTOR

Lisa Dinkler är biträdande lektor i psykiatrisk epidemiologi vid Centre for Eating Disorders Innovation (CEDI) vid Karolinska Institutet. Hennes forskning fokuserar på ARFID där hon med hjälp av epidemiologiska och genomiska studier försöker förstå orsakerna bakom diagnosen, samt dess följder och förlopp.

7. Hur ser och stöttar vi flickor med adhd och autism i förskolan?

Nästan allt vi vet om utmaningar med att leva med adhd och autism baseras på forskning om pojkar. Men flickorna finns, och de kämpar ofta på i tystnad. Många förblir odiagnosticerade vilket kan föra med sig en högre risk för bland annat ångest, depression och ätstörningar senare i livet. Hur kan vi uppmärksamma dessa flickor redan i förskoleålder, och vad vet vi idag om eventuell ärftlighet och hjärnans utveckling hos barn med adhd och autism?

Föreläsningen utgår från den senaste forskningen om adhd och autism, och ger en fördjupad förståelse för könsspecifika symptom. Du får också handfasta verktyg för att se och stötta flickor med adhd och autism i förskolemiljön. 

Lotta Borg Skoglund

ÖVERLÄKARE OCH DOCENT

Lotta Borg Skoglund är överläkare och docent i psykiatri vid Uppsala universitet där hon forskar om flickor och kvinnor med adhd och autism. Hon har många års erfarenhet av utrednings- och behandlingsarbete. Lotta disputerade 2015 med avhandlingen When ADHD and Substance Use Disorders coexist – Etiology and Pharmacological Treatment, och hon är författare till flera populärvetenskapliga böcker. Hennes bok Adhd – Från Duktig Flicka till Utbränd Kvinna (2019) är utgiven i Europa, USA och Asien.

8. Främja psykisk hälsa hos barn i förskolan

Förskolan kan utgöra en skyddsfaktor för barn om utbildningen organiseras på ett sätt som främjar deras psykiska hälsa. Hur pedagoger hanterar stress och vilken barnsyn som styr förhållningssätt och bemötande är centralt. Specialpedagogen utgör en nyckelperson i arbetet genom att handleda och stödja pedagogerna, men också genom att bistå ledningen med kompetens om hur vi kan organisera en utbildning som är tillgänglig och hälsofrämjande för alla barn. I föreläsningen ges teoretisk fördjupning kring psykisk hälsa hos barn i förskoleåldern, och information om hur kunskapen kan omsättas i praktiken. Särskilt fokus riktas mot specialpedagogens funktion och roll, liksom mot de utmaningar som kan uppstå.

• Hur organiserar vi en utbildning som främjar psykisk hälsa hos alla barn i förskolan?
• Hur kan specialpedagogen stödja pedagoger och ledning i frågor som rör psykisk hälsa hos barnen?
• Vilka utmaningar kan uppstå i rollen som specialpedagog i arbetet med att främja psykisk hälsa?

Anna Hellberg Björklund

LEG. PSYKOLOG

Anna Hellberg Björklund är leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. Hon arbetar mot förskolan med handledning, utbildning och skrivande, och har tidigare varit kommunalt anställd som förskolepsykolog. Anna har även arbetat på Rädda Barnen som utbildare i TMO (traumamedveten omsorg) och har skrivit flera böcker, bland annat Främja barns psykiska hälsa i förskolan (2023).