Elevhälsa

Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Att leda och utveckla elevhälsoarbete

Under de senaste åren har elevhälsouppdraget genomgått förändringar, vilket inte minst tydliggörs i den senaste skrivningen i skollagen. Regeringen har även initierat en utredning i syfte att få fram förslag som ska stärka elevhälsan och skolans stödinsatser.

Men hur gör man för att skapa en organisation där elevhälsoarbetet är en naturlig och integrerad del av skolans kärnuppdrag på riktigt? Under den här föreläsningen ges svar på frågan genom strategier, arbetssätt och konkreta exempel utifrån modellen EHM (elevhälsomötet). Föreläsningen ger en beskrivning av det uppdaterade uppdraget, hur det kan översattas i praktiken och hur EHM är ett verktyg för att arbeta både förebyggande och främjande, med färre akututryckningar och med en varaktig, positiv förändring som resultat. Föreläsarna kommer även koppla modellen till en framtidsspaning om en förbättrad elevhälsa.

Anna Bengtsson

LÄRARE OCH SPECIALPEDAGOG

Anna Bengtsson är leg. lärare och specialpedagog, och undervisar återkommande vid Göteborgs universitet. Hon har utvecklat modellen EHM tillsammans med Ida Necovski och Maria Kempe Olsson. Anna är medförfattare till flera böcker inom området, där den senaste är Att leda och utveckla elevhälsa – med EHM som exempel (2023).

 

Ida Necovski

LÄRARE OCH SPECIALPEDAGOG

Ida Necovski är leg. lärare, specialpedagog och handledare, med återkommande undervisningsuppdrag vid olika universitet. Hon har utvecklat modellen EHM tillsammans med Anna Bengtsson och Maria Kempe Olsson. Ida är medförfattare till flera böcker inom området, där den senaste är Att leda och utveckla elevhälsa – med EHM som exempel (2023).

 

2. Minskad skolfrånvaro – nya perspektiv och lyckade insatser

Problematisk skolfrånvaro är ett stort problem, som trots flertalet åtgärdsprogram och anpassningar ser ut att öka. Vad kan skolor och elevhälsoteam göra, som inte redan görs, för att få tillbaka eleverna till skolan? Går det att tänka annorlunda när det gäller förebyggande och åtgärdande insatser, och i så fall hur? Ta del av en föreläsning som utgår ifrån verkliga elevexempel där total frånvaro vänts till fungerande skolgång, och som beskriver vad som fungerade och varför. Föreläsningen belyser särskilt vikten av långsiktighet, förebyggande arbete, samverkan med lärarna samt goda organisatoriska förutsättningar.

• Vilka rutiner och forum är nödvändiga för att förebygga och tidigt upptäcka elever som riskerar att hamna i problematisk skolfrånvaro? 
• Hur får vi till ett fungerande och långsiktigt samarbete med lärarna?
• Vad är skolan skyldig att göra, vad borde vi göra och har vi någonsin gjort tillräckligt?

Hanna Rondahl

SPECIALPEDAGOG OCH FÖRFATTARE

Hanna Rondahl är samordnande specialpedagog i central elevhälsa. Hon har arbetat inom både grundskola, gymnasium, särskild undervisningsgrupp och på resursskola. Hanna har skrivit boken Extra anpassningar – vems ansvar? (2022) och är nu aktuell med sin andra bok som handlar om skolfrånvaro (utgivning senhösten 2024).

 

3. ”Mellan resignation och framtidstro” – elevers egna röster om skolor i förorten

Skolsegregation och ökade skillnader mellan skolor och elever är i dag tydligt framträdande. Skolor i marginaliserade och stigmatiserade förorter är särskilt drabbade av de senaste decenniernas förändringar, och många av eleverna i dessa områden lämnar högstadiet utan att vara behöriga till gymnasiet. Något som i forskning visat sig leda till sämre livschanser och en ökad risk för kriminalitet. Att lyssna till elever i förorten kan ge en viktig förståelse för skolans, lärarnas och elevhälsans roll och betydelse för unga i dessa områden. Hur kan vi gemensamt arbeta för att stärka dessa elevers möjligheter och framtidstro? Föreläsningen utgår från forskningsprogrammet Mellan resignation och framtidstro, som bygger på deltagande observationer och intervjuer med elever i årskurs 9 från kommunala grundskolor i förorten.

• Hur förhåller sig eleverna till sin skola och bilden av den?
• Hur beskriver eleverna skolans och skolpersonalens betydelse?
• Hur beskriver de sig själva, sin skolgång och sina utbildningsmöjligheter? 

Jonas Lindbäck

FIL. DR

Jonas Lindbäck är fil.dr i barn- och ungdomsvetenskap och verksam som universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Hans forskningsintresse rör skola, segregation och identitet, främst med fokus på unga i stigmatiserade förorter. Jonas är även medförfattare till boken Mellan resignation och framtidstro: Livsvillkor och lärande hos förortens unga (2024).

4. Arbeta för mångfald och integration – på djupet

Segregationen har ökat i Sverige de senaste 30 åren, vilket ofta lyfts fram som en av flera orsaker till utanförskap och kriminalitet. Ska vi lyckas bryta det mönstret spelar naturligtvis skolan och vi som arbetar där en viktig roll. Mångfald och integration är ofta ledstjärnor i det dagliga arbetet, men trots det fastnar vi ibland i tanke- och beteendemönster som är svåra att bryta. Missförstånd kan uppstå och ibland kanske vi, mer eller mindre omedvetet, förstärker olikheterna i stället för att överbrygga dem. Ta del av en fartfylld och berörande föreläsning med många aha-upplevelser, som hjälper dig att få syn på dina egna normer och värderingar och ger dig en fördjupad förståelse för människors olikheter. 

Charbel Gabro

INTEGRATIONSFRÄMJARE

Charbel Gabro kom till Sverige som flykting från Syrien som fyraåring. Livet i Sverige blev tuffare än familjen tänkt sig, och Charbels tonår präglades av frustration och besvikelse på det svenska samhället. Som vuxen valde han att ägna sitt liv åt att avdramatisera kulturmöten och skapa förståelse för människors olikheter. Charbel har vunnit flera priser för sin talarkonst, bland annat Årets talare 2019.

5. En modell för samverkan mellan elevhälsan och lärare

Samverkan mellan elevhälsan och lärare är ofta en utmaning i skolans värld. På Sannerudsskolan i Kil bedriver man ett utvecklingsarbete kring elevhälsa och systematiskt kvalitetsarbete för att komma åt problemet. Arbetet har resulterat i en modell som innebär ett gemensamt, systematiskt arbetssätt för att synliggöra resultat, utvecklingsområden och utmaningar. Modellen har visat sig ge positiva effekter för elevers närvaro, kunskapsutveckling och psykiska mående. Ta del av en praktiknära föreläsning som beskriver utvecklingsarbetet och modellen, och hur det är möjligt att synliggöra varje elevs progression med hänsyn till både hälsa och lärande.

• Hur blir elevhälsan mer förebyggande och hälsofrämjande genom ett arbete närmare klassrummet?
• Hur kan lärarna tillsammans med elevhälsan arbeta systematiskt för att synliggöra varje elevs hälsa och lärande?
• Hur identifierar vi vilka kritiska situationer som kan uppstå runt eleven och vilket/vilka moment vi ska arbeta mer med?
• Hur säkerställer vi en plan i arbetet med de elever som är i behov av stöttning och de som är i behov av extra stimulans?

Aron Åslund

REKTOR

Aron Åslund är rektor på Sannerudsskolan (F-6) i Kil sedan 2017.

Lotta Perman

LÄRARE OCH SPECIALPEDAGOG

Lotta Perman är lärare och specialpedagog. Hon har arbetat på Sannerudsskolan (F-6) i Kil sedan 2002 och som specialpedagog sedan 2021.

Louise Lugne

LÄRARE

Louise Lugne är lärare på Sannerudsskolan (F-6) i Kil sedan 2012.

6. Så pratar du om oro med barn och ungdomar

Flera undersökningar visar att många barn och ungdomar känner stor oro inför framtiden och situationen i världen, vilket ofta går hand i hand med en oroskänsla över saker som rör det dagliga livet. I vissa fall kan oro och rädslor ta över tankarna helt. Det blir då svårt att fokusera på skolarbetet, känna glädje och uppleva en meningsfullhet i tillvaron, med en ökad risk för bland annat sömnproblem och psykisk ohälsa som följd.

Föreläsningen beskriver vad oro kan innebära för barn och ungdomar, och hur deras hjärnor reagerar vid upplevda hot. Du får handfasta, forskningsbeprövade råd som summerar de mest verksamma sätten för hur elevhälsan kan samtala med, och bäst stötta, dessa elever. 

Erik Andersson

DOCENT

Erik Andersson är leg. psykolog, docent i klinisk psykologi och studierektor vid avdelningen för psykologi vid Karolinska Institutet. Han har forskat på behandlingar för oro i över 10 år. År 2023 tilldelades Erik Stora Psykologpriset och tillsammans med Tove Wahlund är han författare till Orosboken (2024).

7. Psykisk hälsa på schemat

Ungas psykiska hälsa är en av vår tids största samhällsutmaningar, där så många som varannan 15-åring upplever psykiska besvär. Forskning visar att unga som lär sig om psykisk hälsa i skolan mår bättre, vilket gör det lättare att klara läromålen. Kampanjen Psykisk hälsa på schemat arbetar för alla ungas rätt till kunskap om psykisk hälsa genom att kunskapen blir en lika självklar del av skolans hälsoundervisning som fysisk och sexuell hälsa. 

Ta del av en föreläsning som beskriver vikten av att psykisk hälsa sätts på schemat, och elevhälsans roll för att det ska bli verklighet. Föreläsningen går igenom forskning, upplägg och inspirerande exempel för både grundskola och gymnasium.

Siri Helle

LEG. PSYKOLOG, FÖRFATTARE OCH FÖRELÄSARE

Siri Helle är leg. psykolog, författare och föreläsare. Tillsammans med ett flertal ideella organisationer (Bris, Friends och Suicide Zero med flera) är hon frontfigur för kampanjen Psykisk hälsa på schemat. Siri är även faktagranskare på 1177 Vårdguiden inom området psykisk hälsa, och medverkar regelbundet som psykologisk expert i TV4, SvD och Sveriges Radio. Hon har skrivit ett flertal populärvetenskapliga böcker, bland annat Existensboosten (2024) och Känslofällan (2022).

 

8. Skolkontakt – ett program som ger bättre livskvalitet hos elever med autism

Elever med autism har, förutom svårigheter med det sociala samspelet, ofta hög skolfrånvaro och risk för psykisk ohälsa. Skolkontakt är ett forskningsbaserat program som har utvecklats av KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders) vid Karolinska Institutet. Programmet bygger på social färdighetsträning i grupp och vänder sig främst till elever med autism utan intellektuell funktionsnedsättning, men även till elever utan diagnos som visar autistiska drag. Skolkontakt har visat sig ge ett flertal positiva effekter för dessa elever, såsom bättre självförtroende, nya vänner och mindre skolfrånvaro. 

Ta del av en föreläsning som beskriver Skolkontakt och hur elevhälsan systematiskt kan arbeta med programmet, och förbättra livskvaliteten för elever med autism. 

Sven Bölte

PROFESSOR

Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap och föreståndare för KIND vid Karolinska Institutet. Han är en av världens högst rankade autismforskare och har arbetat med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i forskning, klinik och undervisning i över 30 år. Tillsammans med kollegor på KIND har han arbetat fram programmen Skolkontakt och dess kliniska motsvarighet Kontakt.