Yrkesetiken måste synas
Frågor om yrkesetik är i stort sett osynliga i lärarutbildningen, visar Marita Cronqvists avhandling.
Yrkesetik är ett svårt begrepp. Det syns inte, och vad det innebär är ofta underförstått.
– Yrkesetik är en tyst kunskap som ofta sitter i kroppen hos dem som har lång erfarenhet, konstaterar Marita Cronqvist.
I juni disputerade hon med avhandlingen Yrkesetik i lärarutbildning – en balanskonst, vid Göteborgs universitet. För att ringa in vad yrkesetiken innebär i mötet mellan pedagoger och barn intervjuade Marita Cronqvist tio lärarstudenter inom fyra olika lärarprogram under deras verksamhetsförlagda utbildning, VFU. Att hon valde att intervjua studenter beror på att de inte tar saker för givna i samma utsträckning som erfarna lärare.
Marita Cronqvist utgick ifrån de olika utmaningar som studenterna ställs inför när det gäller moral och etik. Hon undersökte också hur det går till när studenterna lär sig yrkesetik på lärarutbildningen. Intervjuerna visar att studenterna ofta blir lämnade ensamma med sina erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen, där de ställs inför olika situationer som de inte vet hur de ska hantera.
– Yrkesetikens dolda position i utbildningen handlar mycket om att begreppet inte används, och att etiska och moraliska frågor tas för givna. Lärarutbildningen måste tydliggöra yrkesetiken och föra samman den med innehållet i de olika ämnena.
Konkret handlar yrkesetik om att förhålla sig till ansvaret för barnen i komplexa situationer och de val som uppstår utifrån dem, enligt avhandlingen. Som lärare måste man också väva samman barnens lärande med relationer och känslor, inkludera varje barn i att delta i lärandet, oavsett vilka svårigheter det innebär, och använda sina egna erfarenheter för barnets bästa. Genom att vara en auktoritet och förebild och sätta gränser kan lärare skapa en atmosfär av glädje, trygghet och respekt i klassrummet och på förskolan.
Yrkesetiken kan försvåras av yttre faktorer. Det är inte alltid självklart att man som pedagog kan hantera situationer som man vill. Det kan handla om för stora barngrupper, ett dåligt schema eller helt enkelt dåliga lokaler. När olika sätt att agera inte fungerar i mötet med barnen måste man som lärare reflektera över sina erfarenheter för att yrkesetiken ska kunna utvecklas, menar Marita Cronqvist.
I studien framkommer att omdömet i enskilda situationer är betydelsefullt och att det är vad som sker i praktiken, i mötet med barnen, som får betydelse för yrkesetiken – inte vad man har planerat att göra. Lärarstudenterna beskriver också att deras VFU-lärare fungerar som förebilder, bland annat genom att de är närvarande i relationen till barnen.
– Det var väldigt tydligt för studenterna att lärande hänger samman med relationer. Men på sin VFU hinner de inte skapa de relationer till eleverna som är så viktiga för att kunna undervisa.
Marita Cronqvist hoppas att hennes avhandling kan fungera som en utgångspunkt för att diskutera vad yrkesetik innebär.
– Jag hoppas att min studie kan göra nytta för lärarutbildningen, och att jag kan bidra till att förbättra delarna om yrkesetiken, som är osynliga i utbildningen i dag.
Foto: Emelie Asplund
FAKTA/
Forskare: Marita Cronqvist
Bakgrund: Ämneslärare i svenska, religion och historia.
Avhandling: Yrkesetik i lärarutbildning – en balanskonst
__________________
Lärarpanelens favorit
Till varje nummer av Skolportens forskningsmagasin väljer Skolportens lärarpanel ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna. En av dem utses till favorit.
Mer om avhandlingarna hittar du på Skolporten.se/avhandlingar