Vägar till en skola på vetenskaplig grund

Bilden av att forskning ska bedrivas av forskare utanför skolan för att sedan implementeras av lärare har under de senaste decennierna förändrats. Det finns idag sammanhang där lärare i olika grad är delaktiga i forskningsprocessen (Gustafson, 2010; Runesson 2010; Rönnerman, 2008; Wennergren, 2010). Intentionen är att forskning, och därmed kunskapsutveckling, utgår från de autentiska frågor som lärare brottas med i sitt vardagsarbete. På så sätt utvecklas kunskap om innehållet i samspel med att vetenskapliga metoder används av de lärare som ingår. För att forskningsbaserad verksamhetsutveckling ska kunna ske kontinuerligt krävs att flera på skolan utvecklar vetenskaplig kompetens. Eftersom kvaliteten i verksamheten är beroende av kvaliteten i lärprocesserna behöver lärare optimala förutsättningar för att organisera för elevers lärande och utbildning (Scherp, 2009). Att verkligen få till stånd en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som skollagen uttrycker (SFS 2010:800) förutsätter kompetensutvecklingsinsatser och det finns tveksamheter om skolans och akademins aktörer är beredda för dessa utmaningar. Kroksmark (2010) menar att skolan i hög grad saknar kunskap, kompetens och erfarenhet vad gäller vetenskapligt förhållningssätt. Lärarutbildningens krav på vetenskaplighet har bidragit till att nyexaminerade lärare får viss erfarenhet som dock inte alltid efterfrågas av fältet (Gustavsson, 2008). Forskningsmedvetna lärare utvecklar enligt Robertson (2010) ett större yrkesansvar för både sig själva, kollegor och lärarstudenter vilket också påverkar utbildningens kvalitet. Om forskning ska kunna bidra till reella förändringar krävs en dialog som grundar sig på ömsesidig tillit mellan forskare och lärare (Robertson, 2010; Wennergren, 2010). Hösten 2010 startade Jönköpings kommun, i samarbete med Högskolan i Jönköping ett kompetensutvecklingsprojekt där en utvald modellskapande skola1 under fem år prövar tanken om att vetenskapliggöra skolans arbete med en långsiktig intention om ökad måluppfyllelse för skolans elever. I en modellskola utgår undervisningen från konkreta antaganden om arbetssätt och lärarna forskar om frågor som är identifierade utifrån den egna praktiken. Modellskolan förutsätter kollektiv kompetensutveckling där samtliga lärare på en skola deltar (Kroksmark, 2011). Konceptet som prövas inom ramen för Modellskolan i Jönköping innebär att lärarna oavsett tidigare kunskapsnivå deltar samt att teori och praktik på ett fruktbart sätt integreras. Samtliga lärare2 ingår i kompetensutvecklingen som erbjuder tre centrala hörnstenar: Input genom föreläsningar eller dylikt, bearbetning av litteratur genom seminarier samt integrering av teori och praktik genom handledning (Kroksmark, 2011). Lärarna i Modellskolan förväntas tillsammans med forskare utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt genom forskning i egen praktiken. Intentionen är att forskningsfrågor formuleras samtidigt som lärarnas forskningsarbete skapar underlag till gemensam bearbetning. För detta erbjuds en utbildningsstruktur som både handlar om praktik (forskningsarbete) och teori (litteratur). Intentionen är att lärarnas studier och forskningsarbete leder fram till magister eller masterexamen. Den formella utbildningsinsatsen innefattar poängsatta kurser på halvfart och avancerad nivå (Kroksmark, 2010). I ett längre perspektiv handlar Modellskolan såväl om elevers som lärares lärande där vårt uppdrag inledningsvis varit att initiera och stödja forskning i samarbete med lärarna3 . Eftersom första läsåret (2010-11) till stor del handlat om lärares lärande har vi genom skuggning som observationsmetod följt lärarnas deltagande i Modellskolans kompetensutveckling. Syftet med föreliggande studie är att beskriva en Modellskolas kompetensutveckling i dess inledande skede för att på så sätt även kunna påverka den fortsatta processen. Syftet besvaras genom följande frågeställning: – Vilka aspekter av lärares deltagande framträder i de lärprocesser som erbjuds inom ramen för Modellskolans kompetensutveckling? I den text som följer ger vi en bakgrund till Modellskolans förutsättningar för vuxnas lärande samt hur lärandet kan ses i relation till praxisgemenskaper. Därefter följer resultatredovisningen i form av tre berättelser om kompentensutvecklingens tre hörnstenar: input, bearbetning och integrering. Avslutningsvis diskuteras deltagandet i ljuset av lärande och kunskapsutveckling inom skolan som organisationen.

Författare: Ann-Christine Wennergren och Pia Åman

Vägar till en skola på vetenskaplig grund

Didaktisk Tidskrift vol. 20, 4/2011