Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

Efter Skolverkets kritiska utvärdering av skolornas arbete mot mobbning undersökte Jonas Brandt, kurator på Valsätraskolan i Uppsala, vad det fanns för olika metoder och vilka som byggde på evidens. En av dem som verkade mest gedigen var Kiva, ett finskt antimobbningsprogram som togs fram av forskare vid Åbo universitet på beställning av den finska utbildningsministern.

– Kiva är grundligt beforskat och internationella metastudier visar på dess framgångar. I Finland där Kiva används på många skolor går mobbningen successivt ner. Jag skulle önska att vi hade något liknande i Sverige. Nu är det upp till varje skola att skapa ett eget arbete, säger Jonas Brandt.

Eftersom Kiva ännu saknar en svensk samarbetspartner åkte en grupp från skolan över till Finland för att delta i en utbildning och få licens för att använda programmet.

– Vi valde ett program som byggde på evidens och hade sin utgångspunkt i att det inte räcker med att stödja mobbaren och den som är utsatt. Mobbning sker alltid i en kontext. Kiva har också en hela skolan-ansats där all personal har ett ansvar.

I en hela skolan-ansats är skolledningens roll viktig. Den ger ett tydligt mandat till all personal att arbeta med Kiva och bär ansvar för att programmets alla delar genomförs.

GRUNDEN I DET förebyggande arbetet är att alla klasser under hela läsåret har ”Kivalektioner” inflätade i skolans årshjul. Arbetslagen ansvarar för att lektionerna genomförs, men det är respektive klasslärare eller mentor som håller i dem.

Till sin hjälp har de utförliga lärarhandledningar och webbbaserat material. Lektionerna handlar om mobbningens mekanismer och vilka roller det går att inta i en mobbningssituation.

Christina Salmivalli, en av de forskare som utformat programmet, har identifierat fem olika roller: den aktiva mobbaren, medlöpare som stöttar mobbaren, mobbarens förstärkare som står i utkanten och tittar på, tysta godkännare som drar sig undan och inte säger något, och slutligen de som står upp emot mobbning.

– Det är viktigt att skapa en medvetenhet. Om man har haft lektioner och diskuterat det här med sina klasskamrater är det lättare att i en riktig mobbningssituation upptäcka vilken roll man har och att byta till en annan, säger kurator Jonas Brandt.

I KIVA-KONCEPTET ingår också mycket annat: föräldrainformation, fokus på rastverksamhet och att arbetet förstärks genom att eleverna på till exempel bildlektionerna får göra utställningar om mobbning.

Det åtgärdande arbetet sköts av så kallade ”Kiva-team”. På Valsätraskolan finns ett team för respektive låg-, mellan- och högstadiet. Det är antimobbningsteam som består av kurator och en klasslärare/mentor från varje årskurs. På lågstadiet finns det även en representant från fritids.

I slutet av varje läsår gör skolan en kartläggning som analyseras av forskare vid Åbo universitet. Med hjälp av den analysen kan arbetet utvecklas.

– Kiva är inget vaccin som löser alla problem. Det krävs ett ständigt fotarbete. Men programmet har hjälpt oss att skapa ett systematiskt och långsiktigt arbete mot mobbning, säger Jonas Brandt.

Av Carl-Magnus Höglund

---

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2018.

Tema: Mobbning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

Läs Skolporten digitalt! Sök på Skolporten i App Store eller Google Play!