Svårt för unga att påverka politiken
Även om ungdomar bjuds in att delta i kommunala beslut blir deras deltagande begränsat. Makten ligger kvar hos beslutsfattarna, konstaterar Simon Magnusson i sin avhandling.
Ungdomarna får en roll där de beskrivs som väldigt viktiga, men när det kommer till kritan så blir deras inflytande väldigt begränsat och styrt. Den slutsatsen drar Simon Magnusson i sin forskning om medborgardialoger där unga blir inbjudna att vara med och forma framtiden.
I avhandlingen Boosting young citizens’ deontic status. Interactional allocation of rights-to-decide in participatory democracy meetings har han följt olika kommuner där ungdomar på högstadiet och gymnasiet fick vara med och formulera hur framtiden ska vara i deras kommun.
Själv har han alltid varit intresserad av politik och villkor för inkludering, och att studera inkludering i politiskt beslutsfattande passade därför bra. I det här fallet handlar det om ungdomar, vilket gör det ännu mer intressant när det gäller inkludering, menar Simon Magnusson.
Han hoppas att avhandlingen kan vara till nytta för lärare eftersom resultaten sätter ljus på frågor om fostran av morgondagens medborgare.
– Skolan har en viktig del i samhällets medborgarfostran, men initiativen från andra aktörer som deltar i denna fostran ökar. Det är viktigt för lärare att ha god insyn i de här initiativen. Processer som syftar till att forma medborgare som tror på, och kan åstadkomma, förändring är centrala frågor i all utbildning.
Avhandlingens huvudresultat visar att politikernas goda intentioner inte leder till den inkludering som utlovas. Genom analyser visar Simon Magnusson att makten stannar hos politikerna.
– Det är kanske ofrånkomligt eftersom det är beslutsfattarna som har makten. Även om man hävdar att ungdomarna får vara med och besluta så har de egentligen inte den makten. Det går säkert att arrangera det här på andra sätt. En av mina delstudier handlar om en workshop där ungdomar jobbar tillsammans utan vuxna. Då uppstår ett slags gemensamt beslutsfattande. Rent interaktionellt kan gemensamt beslutsfattande åstadkommas i kamratinteraktionen men jag kan inte uttala mig om det är en bättre form för inkludering rent generellt, det får andra avgöra.
Simon Magnusson belyser också hur ungdomarnas närvaro gav politikerna tillgång till dagens ungdomsvärld. Men ungdomarna sågs också som framtidens beslutsfattare.
– Så deras identiteter var både i nuet och i framtiden, det tyckte jag var intressant.
Men detta gjorde det samtidigt svårt för ungdomarna att anpassa sina diskussionsbidrag och förslag om framtiden, eftersom deras deltagarroll var både reell och hypotetisk.
Resultaten visar också att de vuxna förväntade sig att de unga skulle lida brist på framtidstro och må dåligt överlag.
– På så vis handlade ungdomarnas deltagande snarare om att bekräfta de vuxnas uppfattningar om ungas erfarenhet av oro och ångest. Framtiden blev inte en arena för drömmar och förhoppningar utan en projektionsyta för existentiell ångest. Det hade jag inte förväntat mig, säger Simon Magnusson.
Foto Evelina Carborn
LÄRARPANELENS MOTIVERING:
”Simon Magnussons avhandling är en ögonöppnare för lärare som vill ge ungdomar möjligheter till eget och långsiktigt agerande utanför skolvärlden. Han har undersökt vad som sker på spelplanen som skapas när unga bjuds in till medborgardialoger. Resultaten öppnar även för etiska diskussioner om maktrelationer mellan generationer.”
LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR
Forskare: Simon Magnusson
Bakgrund: Språkvetare, har studerat nordiska språk och lingvistik före forskarutbildningen
Avhandling: Boosting young citizens’ deontic status. Interactional allocation of rights-to-decide in participatory democracy meetings
Disputerade: 7 oktober 2022 vid Södertörns högskola
Artikeln är publicerad i Skolportens magasin nr 1/2023, ute 10 februari!
Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!