Skolstrejk för klimatet och Hannah Arendt

Skolstrejk för klimatet startades av Greta Thunberg utanför Sveriges riksdag i augusti 2018 och kom med tiden att innefatta miljontals strejkande världen över. Skolstrejkerna uppkom som en protest mot brist på handlande från politiskt håll vad gäller att motverka klimatförändringar och miljöförstöring. Artikeln sätter fenomenet skolstrejk för klimatet i kontakt med Arendts idéer om politik, handlande och tänkande. Det föreslås i artikeln att skolstrejk för klimatet kan ses som dels krav på handlande (från andra, i detta fall vuxna och politiker), dels handlande i sig. På liknande sätt mejslar skolstrejkerna fram en dubbel barnposition. Barn ska inte behöva vara politiska aktörer, men de kan vara det, om vuxna inte handlar. Den klimatkris som uppkommit i och genom antropocen blir även till en utbildningens kris när skolstrejkande elever menar att framtiden räddas genom att lämna undervisningsrummet snarare än att vara där. Ett av budskapen från de skolstrejkande eleverna är att utbildning, med sin temporala dimension pekande mot en framtid, blir meningslös om det inte finns någon framtid. Detta analyseras i artikeln genom användande av Arendts åtskillnad mellan vetande (fakta) och tänkande (mening). Det argumenteras för att skolstrejk för klimatet påtalar behovet av tänkande i antropocen, och en typ av tänkande som leder till handlande i klimatfrågan.

Författare: Elisabeth Kring

Skolstrejk för klimatet och Hannah Arendt

Pedagogisk forskning i Sverige, Vol 27 Nr 3 (2022)