Så undervisar förskolan i hållbar utveckling
Trots att skogen bjuder in till fri lek är förskolans utomhusundervisning ofta planerad och strukturerad. Det visar Anders Ohlsson i sin avhandling. Nu har avhandlingen valts till Lärarpanelens favorit.

Anders Ohlsson är förskollärare i grunden och har i många år fortbildat andra förskollärare inom utomhuspedagogik.
– Det väckte ett intresse att själv forska, och när jag senare skrev min magisteruppsats handlade den om utomhusundervisning. Så småningom ledde det hela vidare till ett forskningsprojekt om hållbar utveckling och hur undervisning i förskolan bedrivs för att medvetandegöra barnen om hållbar utveckling, säger Anders Ohlsson.
Syftet med avhandlingen var att undersöka hur undervisning för hållbar utveckling bedrivs i förskolan och hur tre olika påverkansfaktorer inverkar: läroplanen, lärmiljöer utom- och inomhus samt huruvida förskolan är ekocertifierad eller inte.
Anders Ohlsson gjorde intervjuer med 16 slumpmässigt utvalda förskollärare från hela landet, varav hälften arbetade på ekocertifierade förskolor. Han gjorde också observationer vid två förskolor, varav den ena var ekocertifierad, samt en analys av läroplanen.
Därefter har han definierat tre olika undervisningsstrategier som förskolans undervisning för hållbar utveckling utgår från: planerad, spontan och semispontan undervisning.
– Den sistnämnda strategin innebär att undervisningen sker och uppstår på barnens initiativ i miljöer eller med material som pedagogerna skapat eller tillgängliggjort.
Det överraskade Anders Ohlsson att barnen gavs väldigt små möjligheter att påverka undervisningen när den genomfördes i skogen.
– Utomhusundervisningen var oftast mycket uppstyrd, och litet eller inget utrymme gavs till fri lek, spontan eller semispontan undervisning, där läraren fångade upp något som barnen upptäckte. Den stund där spontan undervisning bedrevs var vid förflyttningar till och från skogen samt mellan olika platser i skogen där barnen gavs utrymme att upptäcka och ställa frågor.
Ett annat viktigt resultat som Anders Ohlsson fann var fyra kompletterande undervisningspraktiker som är viktiga när förskolan bedriver undervisning för hållbar utveckling: barns erfarande, barns möjlighet till agens (det vill säga möjligheten att påverka), kommunikationen mellan barn och lärare samt aktivt närvarande lärare.
Vidare visade resultaten i hans avhandling att de ekocertifierade förskolorna ofta hade en mer planerad undervisning kring hållbarhet. Här hade också runt hälften av pedagogerna fått fortbildning i ämnet. Motsvarande siffra vid de icke-certifierade förskolorna var tolv procent.
Samtidigt var det förhållandevis liten skillnad mellan hur förskollärarna i de olika förskolorna såg på, och arbetade med, hållbar undervisning.
– Det som mest påverkar den undervisning som bedrivs är att samtliga pedagoger har ett gemensamt mål för undervisningen.
LÄRARPANELENS MOTIVERING:
”Lärandet i hållbar utveckling behöver vi inom lärarkåren utveckla och engagera oss mer i. Anders Ohlssons avhandling ger en utvecklad struktur för förskolans didaktik i hållbar utveckling. Detta är särskilt viktigt eftersom undervisningen i tidiga år har stor påverkan på elevernas utveckling genom hela skolsystemet. Hans analysverktyg kan även komma till nytta för andra lärare utanför förskolans praktik.”
Till varje nummer av Skolportens magasin väljer Lärarpanelen ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna. En av dem utses till favorit. Mer om Lärarpanelens favorit och om Lärarpanelen hittar du här!
Forskare: Anders Ohlsson.
Avhandling: Undervisningsstrategier och praktiker i förskolans undervisning för hållbar utveckling.
Disputerade: 20 september 2024 vid Högskolan Dalarna.
Bakgrund: Utbildad förskollärare sedan 1986 som har arbetat inom både förskola, skola och fritidshem, samt som rektor under ett antal år. Arbetar i dag som lektor vid Högskolan Kristianstad.
Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 1/2025!

Tema: Läskrisen. Läskunnighet är en förutsättning för demokrati. Samtidigt saknar var femte svensk elev i årskurs 4 och var fjärde niondeklassare grundläggande läsförståelse – och läsklyftorna ökar.
***
Intervju: Psykologiforskaren Kenny Skagerlund vill öka förståelsen för dyskalkyli och matematikångest.
***
***
Reportage: Så kan gangsterrap bli en konstruktiv del av musikundervisningen.
***
Inblick: Trots omfattningen glöms särbegåvade barn ofta bort, särskilt i förskolan. Men särskild begåvning behöver hanteras som alla andra behov.
***
Krönika: Vi har låtit skolan bli en marknad där vissa barn är mer lönsamma än andra, skriver Karin Berg.
***
Avhandlat: Lärarpanelen valde Anders Ohlssons avhandling om hållbar utveckling i förskolan till Lärarpanelens favorit. Samt: de senaste doktorsavhandlingarna inom utbildningsvetenskap.
***
Hallå där: Idor Svensson, professor i psykologi, har fått pris för sin forskning om elever med läs- och skrivsvårigheter.
Skolportens magasin
Läs mer
Juridik

Fysisk aktivitet och motorik i förskolan
